- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
159

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187 Tillägg till § 51.



ställdes, att detta stadgande mätte ntgå, och anfördes till stöd härför,
att med godkännande af godset näppeligen torde kunna förstfts
annat än en afsägelse af alla anspråk på grund af godsets
beskaffenhet,16 och att vid sådant förhållande stadgandet i själfva
verket skulle innebära en rätt för köparen att återkalla en gjord
afsägelse i nämnda afseende. I motiven17 till förslaget hade
däremot uttalats, att ett blott godkännande af godset icke, där ej
särskilda omständigheter förelåg, kunde anses åsyfta andra fel än
dem köparen därvid kände eller med iakttagande af nödig omsofg
bort känna, samt att köparen, där han ville afsäga sig all rätt att
tala å godset, måBte på ett mera bestämdt sätt gifva denna sin
afsikt tillkänna.

Att 1905 års lag icke innehåller någon bestämmelse rörande
verkningarna däraf, att köparen godkänt godset, kan hvarken
åberopas till förmån för den ena eller den andra af ofvan berörda
åsikter.18 I själfva verket är godkännandets rättsverkan en
tolkningsfråga, som näppeligen kan genom bestämmelser i lag besvaras.
Gifvet är, att köparen, om han meddelar säljaren, att han icke
fäster sig vid ett visst fel,19 eller med vetskap om detsamma erlägger
köpeskillingen, icke sedermera kan göra nämnda fel gällande.20
Detsamma torde gälla, därest köparen vid tiden för godkännandet
väl icke haft kännedom om felet men dock bort märka detsamma.
I ena som i andra fallet går köparen genom godkännandet miste
om rätten att göra felet gällande. Vid en senare reklamation kan
alltså, äfven om den icke i och för sig kan anses vara för sent
framställd, något afseende ej fästas.21 Då emellertid enligt § 52
reklamationsskyldigheten vid handelsköp inträder »genast» efter det
felet bort märkas, lärer godkännandet, så vidt fråga är om fel,
som märkts eller bort märkas, egentligen endast vid civila köp
medföra någon förkortning af reklamationstiden. Hvad åter beträffar
sådana mera förborgade fel, som icke äro af beskaffenhet att hafva
bort märkas vid tiden för godkännandet, torde något allmängiltigt
svar rörande godkännandets rättsverkan icke kunna gifvas.22 Det
kan naturligen vara köparens mening att afstå från alla anspråk
på grund af fel, som tilläfventyrs kunna senare yppas, men in

16 Jfr Hasselrot s. 69, 124, 586 och Grundtvig s. 195: n. 4—s. 197.

17 Se N. L. B. mot s. 67—68. Jfr Lassen i T. f. B. 1898 s. 104.

18 Jfr D. mot. s. 79b-80a.

19 Jfr N. J. A. 1904 s. 386.

20 Jfr Grundtvig s. 195: n. 3.

41 Jfr Aubert § 14 efter n. 29, Grundtvig s. 194.

2* Jfr yttrande i H. D. (af J. R. Norberg) vid granskning af N. L. B., N. J.
A. II 1901 n:o 1 s. 96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free