Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Tillägg till § 51.
dubio synes detta icke kunna antagas.23 För ett sådant antagande
lära starkare skäl än eljest erfordras, därest godkännandet endast
skulle ligga däri, att köpeskillingen erlagts.
Syftet med bestämmelserna i § 52 är bland annat att skydda
säljaren mot den möjlighet till spekulation på hans bekostnad,
som står köparen öppen, så länge han har valrätt mellan att
vid-blifva aftalet och att häfva detsamma.24 Det år därför, som det i
andra stycket ålagts köparen att af egen drift utan oskäligt uppehåll
gifva tillkänna, huruvida han vill afvisa godset,25 vid äfventyr att
han eljest går förlustig dénna rätt och får nöja sig med
prisnedsättning eller skadestånd. Men förhåller det sig så, att den köpare,
som efter den neutrala reklamationen icke låtit höra af sig, efter
någon tid går miste om rätten att afvisa godset, måste detsamma
gälla om den, som uttryckligen sagt ifrån, att han fordrar afdrag
å köpeskillingen eller vill behålla godset och kräfva ersättning för
skada i följd af felet.26 Sedan så lång tid förflutit, att oskäligt
uppehåll måste anses föreligga, kan han alltså icke ändra
ståndpunkt27 och i stället afvisa godset (häfva köpet eller vid
leveransaftal kräfva gillt gods). Härvid lärer man emellertid icke få stanna.
Genom att tidigare än nödigt varit gifva sin ståndpunkt till känna
har köparen själf betagit sig den ytterligare betänketid, som eljest
skulle stått honom öppen,28 och han kan således icke, efter det
nämnda meddelande kommit säljaren till handa, afvisa godset, ens
om detta sker inom den i andra stycket af § 52 utsatta tiden.29
Hvad nu sagts äger lika tillämpning, där köparen i det i § 27
83 Öfverensstämmande Hagerup s. 111: n. 11, Lassen § 83: n. 147; jfr
Grundtvig s. 197—200. Likaså Windsche d § 394: n. 28—29.
84 Jfr ofvan, § 52 vid not 63—66.
86 Annorlunda tysk rätt, se ofvan, § 52 vid not 64. Den tyska rätten står
äfven i nu förevarande afseende på en annan ståndpunkt än 1905 års lag, i det
den under vissa förutsättningar medgifver en köpare, som påyrkat Minderung, att
ändra ståndpunkt; se nedan not 32.
86 Detsamma gäller naturligtvis, om köparen meddelat, att han trots felet är
villig att godtaga varan; jfr Hindenburg s. 90 efter n. 14 och ofvan vid not 19.
87 Från gällande rätts ståndpunkt, som icke erkänner prisminskningsrätten,
kan det i texten behandlade spörsmålet icke uppkomma; jfr ofvan, § 52 not 44 i. f.
Erbjuder sig köparen att mot prisnedsättning behålla det gods, som han är
berättigad att afvisa, är detta ingenting annat än ett anbud om ingående af nytt
aftal, och härom gäller otvifvelaktigt liksom om anbud i allmänhet, att det upphör
att vara bindande, om det icke antages inom utsatt eller skälig tid; jfr J A. 21 s.
251 och nedan not 47. Jfr ock Federspiel s. 206—208, 209—210.
88 Härom gälla alldeles samma regler, som när någon, hvilken erhållit ett
anbud, hvari viss betänketid medgifvits, fore nämnda tids utgång afslagit
detsamma; se därom N. L. B. 5.
89 Jfr ofvan vid not 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
