- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
161

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tillagg till § 52. 161

förutsatta fall tillkännagifva sin afsikt att behälla godset30 och
fordra ersättning för skada till följd af dröjsm&let.

Vida svårare att afgöra är, om en köpare, som förklarat sig
på grund af fel eller brist i godset häfva köpet eller eljest30a afvisa
godset, kan anses berättigad att frångå denna ståndpunkt och i
stället behålla detsamma mot prisnedsättning eller skadestånd.81
Äfven detta spörsmål bör enligt den nya lagstiftningen38 säkerligen
besvaras på samma sätt som det därmed närbesläktade, huruvida
den köpare, som af i § 27 nämnd anledning afvisat godset, äger,

80 Jfr N. J A. 1886 A n:o 346.

Jfr ofvan, § 43 not 49.

31 I den dansk-norska rättsvetenskapen förekomma endast sparsamma uttalanden
angående detta spörsmål. Utförligast behandlas detsamma af Federspiels. 199 —227.
Jfr Lassen § 65: n. 14, § 83 efter n. 91, Grundtvig s. 119 n. 87, 207 n. 24.

M Annorlunda tvsk rätt; jfr Kipp i Windscheid II s. 656—660, Crome §
220: n. 36—39, § 222: n. 9—33, 76, 112-116 och n. 60, Staub § 377 A. 45—50,
56, 76, 86, B. G. E. 58 s. 423, 59 s. 97. Köparens meddelande, att han på grund
af mora å säljarens sida häfver köpet — Rücktritt — anses vara »eine einseitige,
empfangbedürftige Willenserklärung», som icke kan återkaUas, sedan den kommit
adressaten till handa; jfr B. G. B. 349 och Crome § 174: n. 11—12. Angående
häfvande af köpet på grund af fel i godset — Wandelung — och yrkande på
prisnedsättning — Mindernng — stadgas däremot i B. G. B. 465: >Die Wandelung
oder die Mindernng ist vollzogen, wenn sich der Verkäufer auf Yerlangen det
Käufers mit ihr einverstanden erklärt». Detta stadgande hvilar på en af
majoriteten inom kommissionen för förslagets andra läsning (se Protokolle 2:te Lesung I
s. 676—681, 685—686, 709—711) omfattad åsikt, enligt hvilken både Wandelung
och Mindernng skulle komma till stånd genom ett aftal mellan köpare och säljare
och köparens yrkande på det ena eller andra vara att anse såsom ett egendomligt
(jfr Kipp s. 659 i. f.) slags anbud om ingående af ett sådant aftal om köpets
återgång eller godsets behållande mot prisnedsättning. För sådana fall, då säljaren
bestrider köparens yrkande, låter man domen, då denna utfaller till köparens
förmån, ersätta det bristande samtycket från säljarens sida. Att denna teori — die
Yertragstheorie — är konstlad, erkännes äfven af dem, som på grund af den
olyckliga formuleringen af anförda lagrum, anse sig tvungna att acceptera densamma.
Andra, och främst bland dem Eccius (i Gr. B. 43 s. 316—336, jfr ib. 51 s. 515—531),
polemisera mot densamma och åberopa till stöd för den motsatta uppfattningen,
såsom oss synes med rätta, B. G. B. 478, hvilket lagrum utvisar, att köparen, äfven
om hans anspråk aldrig blifvit af säljaren godkändt eller genom dom gilladt, har
samma rätt att vägra betalning, som skulle stått honom öppen, om Wandelung eller
Mindernng kommit till stånd. Den nu antydda teoretiska konstruktionsfrågan har
framkallat en ofantligt vidlyftig litteratur, men är för icke tyskar af ringa intresse.

Hvad som däremot är af vikt är, att B. G. B. 465 i fråga om såväl
Wandelung som Mindernng fastslår en rätt för köparen att ändra ståndpunkt (jus
vari-andi), ända till dess säljaren förklarat sig »einverstanden» med köparens anspråk
eller detta blifvit genom laga kraft vunnen dom godkändt; jfr U. 1437. Äfven sedan
köparens »Wandelungsanspruch» blifvit genom dom godkändt, anses han kunna
jämliktj B. G. B. 283 ändra ståndpunkt så till vida, att han, om motparten icke

inom utsatt skälig tid ställer sig domen till efterrättelse, äger yrka Schadenersatz
wegen Nichterfüllung (des Urteils). Detta har här som eljest (se ofvan, § 21 not

157) till fölid, att han icke vidare är skyldig att utgifva den egna prestationen
(återbära godset), och innebär alltså i själfva verket ett »häfvande af häfvantøt»
eller ett vidblifvande af aftalet under yrkande om skadestånd. Se härom Crome

§ 159: n. 8—33, Staub Exk. zu § 374 A. 131 och speciellt angående grundsatsens
tillämpning på en »Wandelungsurteil» R. G. E. 66 s. 61. — I fråga om schweizisk

och fransk rätt hänvisas till Hafner art. 246 n. 5, art. 249 n. 3 i. f., Schneider art,
249 n. 4, Baudry s. 369—370, Zachariæ § 335: n. 35 b.

17ö6/o8. Almen, Om köp och byte af lös egendom. Senare delen. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free