Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 53. 179
att §§ 55 och 56 äro analogt tillämpliga, då köparen grundar sitt
afvisande af godset därpå, att dess myckenhet öfverstiger den
rekvirerade,5 eller på annat i lagen icke uttryckligen omnämndt
kontraktsbrott å säljarens sida, t. ex. orderstridigt försändande eller
förtida leverans.6
Lagtexten utmärker icke,7 att det utgör en för tillämpningen
af §§ 55 och 56 gemensam förutsättning, att köparen har fog för
sitt afvisande af godset. Detta måste icke desto mindre antagas.
Om köparen utan att vara därtill berättigad afvisar godset, då det
honom erbjudes eller kommer honom till handa, föreligger mora
accipiendi å hans sida, och säljaren är då jämlikt § 33 vid
platsköp alltid och vid distansköp under särskilda förutsättningar pliktig
att vårda godset för köparens räkning.8 Om någon vårdnadsplikt
för köparen kan i sådana fall ej blifva tal. Men ej heller när de i
slutet af § 33 angifna förutsättningarna för säljarens vårdnadsplikt
vid distansköp icke äro för handen, lika litet som när köparen
afvisar det gods, hvaraf ban redan är i besittning — i hvilket fall
ju säljaren aldrig är skyldig att taga hand om godset9 — kan man
tala om någon vårdnadsplikt för köparen. Att säljaren icke är
vårdnadspliktig, innebär ju, såsom i det föregående10 utvecklats, att
det går ut öfver köparen, om godset i följd af underlåten vård
skadas eller förstöres. Tager köparen hand om godset, sker detta
således i hans eget intresse, underlåter ban det, är det värst för
honom själf; om någon pliktförsummelse eller pliktuppfyllelse är
icke fråga, utan om »ein Handeln auf eigene Gefahr». Att tala om
någon vårdnadsplikt för köpare, som utan fog afvisar godset, är
lika oegentligt som att påstå, att säljaren skulle hafva dylik plikt
i fråga om gods, som köparen med fog afvisar. Tillvaratagandet af egna
intressen är icke någon plikt, åtminstone icke någon juridisk sådan.
Äfven därutinnan öfverensstämma §§ 55 och 56, att de båda
äro tillämpliga d civila köp likaväl som å handelsköp,u Den huf-
8 Jfr ofvan, § 50 vid not 52—63. — JET. G. B. II: 379 är direkt tillämplig å
detta faü, som omfattas af § 378 (ofvan, § 52 not 81); se Entwnrf eines H. Gr. B.
(1896) s. 471-472.
• Se därom ofvan, Tillägget till §§ 21-27 vid not 23.
7 Häremot gjordes vid förslagets granskning i H. D. anmärkning; se N. J.
A. II 1906 n:o 1 s. 95—96 (J. R. Petersson).
8 Att frågan om det ena eller andra lagrummets tillämpning kommer att
bero på, huruvida den af köparen för godsets afvisande åberopade grunden af
domstolen godtages eller icke, se ofvan, § 33 efter not 70. Jfr yttrande i H. D., N.
J. A. II1901 n:o 1 s. 97—98.
9 Se ofvan, § 33 not 39.
10 Se § 33 vid not 71—73.
11 Så ock Lassen § 46: n. 47; likaså S. O. 248. H. G. B. afser däremot
endast handelsköp; jfr Staub § 379 A. 1, 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
