- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
192

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

bedömas efter godsets värde, särskild betydelse; är godset skadadt
och drager det i sådant skick lika hög tull som oskadadt gods, lärer
köparen i allmänhet icke vara pliktig att låta förtulla detsamma.17
Äfven om köparen med hänsyn till kostnaderna för varans
omhändertagande är berättigad att undandraga sig att taga den i besittning,
torde han under vissa förhållanden vara pliktig att på annat sätt
iakttaga säljarens intresse, t. ex. genom att låta inlägga densamma
på tullnederlag.18 Jämväl i förhållande till redare och befälhafvare
kan det åligga köparen att tillvarataga säljarens intresse i
egenskap af befraktare, t. ex. genom att låta anställa besiktning å
lasten.19

Skyldigheten att taga godset i besittning är en börda, som
man ålagt köparen i säljarens intresse till förhindrande däraf, att
godset lämnas vind för våg. Detta behöfver icke befaras, om
säljaren själf skulle vara tillstädes på bestämmelseorten20 eller, hvilket
är mera praktiskt, om där finnes någon, som ägern för hans
räkning omhändertaga godset.22 I andra punkten af förevarande
paragraf fritages därför köparen för sådana fall från skyldigheten
att taga godset i besittning,23 I fråga om tolkningen af detta
stadgande,24 som öfverensstämmer med motsvarande bestämmelse i § 33,
hänvisas till det där anförda.25 Tilläggas må endast, att i
förevarande paragraf uttryckligen säges, att såsom representant för
säljaren skall betraktas en bank eller enskild person, som för hans
räkning innehar konnossement å godset. Köparen är alltså i sådant
fall icke pliktig att taga godset i besittning, ens om han kan utfå
konnossementet utan erläggande af köpeskillingen.26 Att ej heller
häri ligger någon olikhet mot § 33, framgår af det där sagda.

17 Att han i sådant fall icke alltid ens är berättigad att låta tullbehandla
varan (berättigad till ersättning för tullumgälderna», se nedan vid not 33.

18 Jfr S. mot. s. 117—118. Bestämmelser angående nederlag innehållas i
kap. 5 af tullstadgan lji 1904. Jfr angående reexport af skadad eller underhaltig
vara ib. § 27 mom. 2 och § 28.

19 Jfr sjölagen § 148, Lassen § 83: n 95 b, Staub § 379 A. 24, Haf ner art.
248 n. 4 samt nedan, § 65 not 37.

20 Jfr ofvan, § 33 not 77.

21 I de danska och norska texterna användes ordet »kan» i stället for »äger».
Häri torde dock icke ligga någon saklig olikhet; jfr N. mot. s. 67 b.

22 Jfr angående agenters behörighet i detta afseende nedan, % 61 not 30.

23 Så ock Federspiel s. 229.

24 Någon motsvarande bestämmelse förekommer icke i tysk rätt; jfr
emellertid Staub § 379 A. 15 i. f. Däremot gäller S. 0. 248 endast sådana fall, då

säljaren icke har någon ställföreträdare på bestämmelseorten; jfr Schneider ib. n. 13.

26 Se § 33 vid not 76—84.

26 Jfr ofvan vid not 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free