- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
213

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 57. 213

återställas väsentligen oförändradt och oförminskadt, går förlustig
sin häfningsrätt.106 Hit hör exempelvis,106 att köparen förbrukat
godset eller en väsentlig del däraf, att han bearbetat detsamma eller
eljest därmed vidtagit åtgärder, hvarigenom dess fysiska
beskaffenhet undergått förändring,107 likaledes ett blott brukande eller
användande af godset, därest dess beskaffenhet108 genom nötning eller
slitning ändrats. Likgiltigt är, om godsets värde genom
förändringen minskats;109 den, som sålt ett tyg, behöfver icke finna sig
i att återtaga en däraf förfärdigad kostym, den, som sålt mjöl,
icke bröd, som däraf bakats, säljaren af ett slaktdjur icke kött och
hud af djuret. Detta gäller emellertid endast som regel; § 58
utvisar, att köparens förfogande öfver godset i vissa praktiskt
synnerligen betydelsefulla fall icke betager honom häfningsrätten. Då
dessa undantagsbestämmelser äro af stor räckvidd, torde hithörande
spörsmål lämpligen böra behandlas under § 58.

Af ordet »väsentligen» framgår, att obetydliga förändringar i
afseende å godsets beskaffenhet eller myckenhet icke betaga köparen
hans häfningsrätt,110 Denna grundsats står i öfverensstämmelse
med den genomgående principen i 1905 års lag; lika litet som ett
fel i godset, hvilket är »att anse såsom ringa», medför häfningsrätt
för köparen, bör en oväsentlig förändring däraf under den tid det
är i köparens besittning berättiga säljaren att motsätta sig köpets
häfvande. Detta blir af praktisk betydelse särskildt i sådana fall,
då köparen icke förfogat öfver godset på annat sätt än att han
tagit det i bruk111 och bruket endast haft till följd, att godset icke
har Samma utseende som nytt och obegagnadt gods af ifrågavarande
slag.

Då godset icke kan återställas i alldeles oförändradt skick
eller i alldeles samma myckenhet som vid aflämnandet, uppstår
fråga, om köparen är skyldig att utgifva ersättning för
värdeminskningen. Har denna sin grund i något af de i § 58 nämnda
förhållandena, gälla härom samma grundsatser, vare sig förändringen

105 Att denna påföljd enligt den nya lagstiftningen icke är lika ödesdiger för
köparen som enligt hittills gällande rätt, se ofvan vid not 72.

106 Att äfven vårdnadspliktens åsidosättande hör hit, se ofvan not 25.

107 Om förändringen icke är sådan, att den genast bort märkas, lärer säljaren
icke därigenom, att han återtager godset, gå miste om rätten att på grand af
densamma motsätta sig köpets häfvande. Yrkande om köpets bestånd måste dock i
sådant fall framställas omedelbart efter det förändringen märkts eller bort märkas.

108 Är godset till sin beskaffenhet oförändradt, utesintes häfningsrätten icke
därigenom, att detsamma fallit i värde; jfr Lassen § 65: n. 26, R. G. E. 64 s. 374.

109 Jfr B. G. B. 352.

110 Så ock Lassen § 65: n. 31. Jfr äfven B. G. B. 351.

111 Jfr nedan, § 58 vid not 64—69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free