- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
216

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

uttalas.120 Att säljaren, när köpet af hononi häfves, har
kvittnings-rätt för honom tillkommande ersättningsanspråk, gäller äfven i
sådana fall, hvarom § 41 handlar,121 och det torde icke vara
riktigt att i likhet med Heckscher122 anse * frågan om
restitutions-skyldighet för säljare, som ntöfvat stoppningsrätt, »afgjort ved en
bindende Analogi fra andet Stykke af § 57». Skillnaden visar
sig däri, att konkursboet, om det bestrider säljarens
ersättningsanspråk, icke är berättigadt att återfå erlagda förskott, ens om det
ställer betryggande säkerhet för ersättningens gäldande.128

När köpet häfves af köparen och han i anledning däraf är
berättigad till ersättning af säljaren, äger han enligt andra stycket
Mila godset inne» till säkerhet för sitt ersättningsanspråk.124 Så
vidt detta grundas därpå, att han fått vidkännas kostnader för
godsets vård eller omhändertagande för säljarens räkning, är det
uppenbart, att han måste hafva retentionsrätt i godset;125 endast

ib. b. 62, hvarest ang. en bestämmelse i danska konkurslagen § 16, hvilken ansetts
utgöra hinder för kvittningsrätt (se ofvan, § 39 not 215 b) uttalas, att den »må
vistnok antages at være fortrængt af Kjøbloven § 57>.

180 Härom gäller detsamma som angående köparens rätt att vid fullgörande
af sin betalningsskyldighet afräkna honom tillkommande ersättning på grund af
säljarens kontraktsbrott; se därom ofvan, § 14 vid not 71—73.

181 Jfr ofvan, § 41 vid not 51—55.

188 Se U. f. B. 1905 s. 16—17. Jfr ofvan, § 39 not 216.

183 Jfr ofvan, § 14 vid not 74. — Annorlunda norska sjölagen 84/8 1860 § 64 c,
aftryckt af Åagesen i 3 N. J. Af. F. bil. s. 156.

184 Någon motsvarighet till detta stadgande förekommer icke i de utländska
lagbestämmelserna angående köp. Såväl den tyska handelslagen som den schweiziska
lagstiftningen innehålla däremot generella bestämmelser angående retentionsrätt
till säkerhet för förfallna, undantagsvis äfveA icke förfallna, fordringar i sådana
gälde-nären tillhöriga saker och värdepapper, som med hans vilja kommit i borgenärens
besittning, såvida icke deras kvarhållande skulle strida mot borgenärens
förpliktelse att med dem på visst sätt förfara. Denna retentionsrätt — som i Tyskland
gäller endast köpmän emellan, men i Schweiz äfven eljest under förutsättning
att det existerar ett visst sammanhang mellan fordringen och det föremål, som
borgenären vill retinera — är starkare än vanliga retentionsrätter, så till vida
att är den förenad med realisationsrätt för borgenären. Se härom S. O. 224—228,
H. G. B. I: 313—316, II: 369—372. Dessa stadganden äro naturligtvis
tillämpliga äfven i sådana fall, då köparen i anledning af köpets häfvande har
skadeståndsanspråk mot säljaren; jfr Haf ner art. 248 n. 5, Staub § 377 A. 58, § 379 A. 25.
I syfte att utmärka detta har i jff. G. B. II: 369 Satz 2 uttryckligen stadgats,
att retentionsrätt förefinnes äfven i det fall, då objektet för densamma öfvergått i
borgenärens ägo men skall af honom öfverlåtas tillbaka till gäldenären; jfr ofvan
vid not 15, Entwurf eines H. G. B. (1896) s. 448—449 och Staub § 369 A. 23,
44. — Den i tyska civillagen {B. G. B. 273, 274) omtalade retentionsrätten för
gäldenär, som på grund af samma rättsförhållande, hvarpå hans förpliktelse beror,
har en förfallen fordran hos sin borgenär, är icke förenad med realisationsrätt
utan medför endast den verkan, att gäldenären åläggès att fullgöra den egna
prestationen »Zug um Zug» mot den prestation han har att fordra; se härom Crome

§ 124.

186 Grundsatsen, att köparen har retentionsrätt till säkerhet för dylika
kostnader, Bynes hafva vunnit erkännande i det i N. J. A. 1894 s. 461 refererade
rättsfallet. Jfr ock N. J. A. 1886 A n:o 186 (Hofr.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free