Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 § 59.
synt, att rätte ägaren begagnar sig af rätten att återtaga en sak
mot lösen, tillskyndas köparen i allmänhet ingen skada, därigenom
att »godset finnes hafva vid köpet tillhört annan än säljaren».11
Köparen blifver ändock ägare till godset,12 och om han, när han
erfar, att detta är en föregående ägare olagligen frånhänd t,
frivilligt återställer det till detine utan lösen, lärer han13 icke hafva
någon talan mot säljaren.14 Endast om den »lösen», som rätte
ägaren jämlikt H. B. 11: 4 eller grunderna för samma lagrum har att
utgifva, är mindre än det belopp, hvarpå köparen i förhållande till
säljaren har anspråk, förefinnes i sådana fall något utrymme för
tillämpningen af förevarande paragraf. Till dessa frågor skola vi
på tal om utsträckningen af den säljaren åliggande
skadeståndsskyldigheten återkomma.15
Något större betydelse äger § 59 för . sådana fall, då rätte
ägaren äger utan lösen återbekorhma sin sak. För så vidt detta beror
därpå, att köparen varit i ond tro, är lagrummet visserligen enligt
uttrycklig bestämmelse i andra stycket i allmänhet otillämpligt.
Detta gäller dock endast, om köparen, »då köpet slöts», ej var i
god tro. För köparens rättsskydd mot tredje man torde emellertid
erfordras, ätt han var i god tro, när han kom i besittning af saken.16
Därest nu besittningstagandet ägt rum senare än köpslutet och
köparen vid köpslutet var i god tro men vid besittningstagandet i
ond, lärer han vara pliktig att utan lösen lämna saken ifrån sig,
och i sådant fall är säljaren jämlikt förevarande paragraf
skadeståndsskyldig. Dylik skyldighet åligger honom också, när saken i
11 Jfr Lassen § 45 n. 2, Crome § 219: n. 7—3.
15 Jfr Björling a. a. s. 39—42, 126—127, 171.
18 Huruvida »rätte ägaren» har någon talan mot säljaren (jfr B. G. B. 816: 1,
€rome § 321: n. 4—20 och Lassen § .145: n. 5—7, 11—13, 58), lärer i här
förutsatta fall vara beroende af den uppgörelse mellan den förre och köparen, som
föregått godsets återlämnande. Har återlämnandet skett just för att freda säljaren
mot ansvars- och ersättningstalan af rätte ägaren, har han det tydligen icke. I
annat fall synes däremot säljaren icke kunna till sitt fredande åberopa, att »rätte
ägaren» utan någon uppoffring återfått sin sak och således icke lidit någon skada.
Uppgörelsen mellan köparen och rätte ägaren kommer då icke säljaren yid, och
han bör utan hänsyn därtill vara skyldig att utgifva ersättning, därest han
olofli-gen afhändt rätte ägaren hans egendom. Huruvida nämnda ersättning bör stanna
hos denne eller af honom helt eller delvis tillhandahållas köparen, torde bero af
den uppgörelse, som dem emellan må hafva träffats. Köparen lärer emellertid icke
utan öfverlåtelse från rätte ägaren af dennes anspråk mot säljaren kunna emot
denne göra gällande något ersättningsanspråk, när han lämnat godset ifrån sig
utan lösen utan att vara därtill juridiskt skyldig.
14 Jfr N. L. B. mot, s. 72, Chydenius: Köp s. 417-418.
16 Se nedan vid not 51—56.
16 Så L. B. 1:17—19 och mot. s. 8—9, N. L. B. 58. Annorlunda Nordling
s. 289, Björling a. a. s. 171 pr., jfr s. 36-37, 157: n. 1—2. Som i texten B. G.
B. 932; jfr Crome § 381: n. 36-39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
