Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 § 58.
att förfoga öfver det sålda godset84 eller det gods, som af honom
aflämnats till fullgörande af leveransaftal.*5
Åf det allmänna stadgandet i § 1 följer, att ej heller regeln
om säljares hemulsskyldighet skall komma till användning, »så vidt
annat är uttryckligen öfverenskommet eller eljest må anses aftaladt».26
Det har ansetts obeböfligt27 att genom uttrycklig föreskrift i
förevarande paragraf inskärpa, att förbehåll, hvarigenom säljaren
fri-tager sig från ersättningsskyldighet, i händelse godset till följd af
tredje mans bättre rätt frångår köparen, i allmänhet äro giltiga;
jfr J. B. 11:6. Om dylika förbehåll liksom om aftal, att köparen
skall nöjas åt godset, ehvad det är bättre eller sämre, gäller dock,
att de icke kunna åberopas af en säljare, som gjort sig skyldig till
svikligt förfarande.28 I fråga om bevisbördan, huruvida dylikt
förbehåll träffats, torde enahanda grundsatser böra tillämpas, som då
tvist uppstår, huruvida godset sålts i befintligt skick eller icke.29
Ett annat fall, då säljaren icke är skadeståndsskyldig, är det
i andra stycket omnämnda, att köparen, då köpet slöts ej var %
god tro,80 d. v. s. vid nämnda tidpunkt visste81 eller hade
anledning att misstänka, att annan ägde bättre rätt till godset.82 När
han det oaktadt köper godset, men sedermera framställer
ersättningsanspråk mot säljaren för det godset frångått honom, föreligger
24 Jfr & mot. b. 120—121, D. mot s. 83b— 84a, N. mot. s. 70a; se ock
Lagberedningens förslag till lag om köp, byte och gåfva af fast egendom, mot. s.
197 Lf. Jfr Crome § 216: n. 5.
86 Jfr angående hemulsskyldighet vid sådana köp Hagerup s. 51—53, Lassen
§ 45: n. 40—42, Windscheid § 391: n. 37 a.
M Enligt N. mot. s. 70 a ftr stadgandet i § 59 hvarken direkt eller analogiskt
tillämpligt på tvångsförsäljning. Likaså Lassen: Kjøb s. 7; jfr Grundtvig: Lov
om Køb § 59 n. 5, Lassen § 45: n. 13 och efter n. 32, Schrevelius II s. 117
samt beträffande försäljning under konkurs rättsfall i N. J. A. 1901 A n:o 20.
Angående tysk rätt se Crome § 219: n. 43.
87 Jfr yttrande i H. D. vid granskningen af N. L. B., N. J. A. II 1901 n:o 1
s. 105, och Lagberedningens ofvan not 24 omnämnda förslag mot. s. 203.
28 Jfr ofvan, Tillägg tiU § 1 vid not 2, § 48 vid not 31—32, och N. L. B. •
56. Se ock Lassen § 45: n. 20, C. c. 1628, 8. O. 237, B. G. B. 443 och Crome
§ 219 n. 42.
89 Se därom ofvan, § 48 vid not 17—26. Jfr Kallenberg: Kvalificeradt
erkännande (1896) 8. 87—88, Tybjerg s. 16—17.
80 Att säljaren i detta fall icke är skadeståndsskyldig, torde öfverensstämma
med förut rådande rättsuppfattning; jfr Lagberedningens ofvan not 24 omnämnda
förslag mot. s. 197 och N. L. B. 55: 2. Annorlunda Wrede i F. J. F. T. 1878—
1879 s 368 i f
81 Endast för detta fall göres undantag i B. G. B. 439: 1; jfr Crome § 218: n.
41—44. Jfr ock Hagerup s. 67: n. 42, 8. O. 236 och Schneider ib. n. 2.
Annorlunda Lassen § 45: n. 8.
88 Härmed vill Lassen: Kjøb s. 7 likställa, att »Kjøberen måtte kunne sig
sig selv, at Sælgeren ikke kunde vide Besked om sin Adkomst». Likaså
Grundtvig: Lov om Køb § 59 n. 7; jfr Lassen § 45: n. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
