- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
246

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

Har köparen å sin sida icke iklädt sig någon förpliktelse genom
aftalet, synes detsamma till sina verkningar i intet afseende skilja
sig från ett anbud, hvari säljaren medgifvit anstånd med svaret
ander lika lång tid.28

Öppna köp hafva sin hnfvndsakliga användning i den smärre
handeln, särskildt vid inköp i butiker af husgeråd och
klädespersedlar, likaledes vid köp af hästar.28 Köpmän emellan torde
namnet öppet köp knappast användas, men det för detta begrepp
utmärkande föreligger exempelvis i de ingalunda sällsynta fall, då
köparen betingat sig rätt att returnera varan, om den icke faller
honom i smaken eller han icke har afsättning för densamma. Från
öppet köp har man att skilja sådana fall, då en större myckenhet
saker af samma eller liknande slag efter föregående rekvisition
sändes till köparens påseende eller urval.24 Då sändningen här
omfattar ett vida större antal föremål, än köparen haft för afsikt
att förvärfva, kan påföljden af hans underlåtenhet att inom bestämd
tid hafva gjort sitt val och återsända hvad han icke önskar behålla
icke hafva till följd, att han måste behålla alltsammans.25

Då säljaren utkräfver köpeskillingen för en vara, som ostridigt
kommit köparen till handa. inträffar det ofta, att denne bestrider krafvet
under uppgift, att han betingat sig rätt att återlämna varan eller
den del däraf, för hvilken han icke har bruk, eller att eljest öppet
köp aftalats.26 Fråga uppstår då, huruvida det åligger köparen
att styrka, att aftalet haft det af honom uppgifna innehållet, eller
om det är s,äljaren, som har att ådagalägga, att fast köp slutits.
Detta spörsmål blifver naturligtvis irrelevant, därest köparen, äfven
under förutsättning att hans uppgift är riktig, genom sin
underlåtenhet att gifva till känna, att han ej vill behålla godset, eller
genom att däröfver förfoga gått miste om rätten att frånträda
aftalet. Bortsedt alltså från dessa fall, bör det här, liksom eljest när
tvist uppstår angående aftalets innehåll, åligga säljaren såsom kä-

M Jfr Almin: Auktion II s. 819 n. 1.

88 Vid hästköp kommer måhända det öppna köpet hädanefter att erhålla
större användning än hittills, sedan man genom den nya lagstiftningen upphäft
det särskilda stadgandet om frestetid vid hästköp, hvilket åtminstone i senare tid
i praxis tolkats på det sätt, att köparen ägt utan angifvande af skäl draga sig
från köpet undan. Jfr ofvan, Rubriken vid not 71—76.

84 Detta förekommer i stor utsträckning exempelvis i handeln med frimärken.

86 Jfr Staub Exk. zu § 382 A. 16 n. 1.

26 Om det är tvistigt mellan parterna, huruvida aftalet haft detta innehåll,
lärer den omständigheten, att säljaren i fakturan betecknat detsamma såsom fast
köp och att köparen underlåtit att i anledning däraf reklamera, icke hafva till
följd, att bevisbördan därigenom öfverflyttas på köparen. Jfr ofvan, § 6 vid not
21, samt Federspiel s. 174—177 och ü. f. M. 1908 g. 215.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free