- Project Runeberg -  Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen den 20 juni 2005 / Senare delen omfattande §§ 42-71 /
248

(1906-1908) [MARC] Author: Tore Almén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m § 60.

vakta förfrågan från säljarens sida,86 utesluter emellertid icke, att
ett uppskof tidigare kan anses oskäligt långt, när en förfrågan
från säljarens sida lämnats obesvarad, än när denne icke låtit höra
af sig.37 Vid bedömande af uppskofvets skälighet38 bör naturligen
alltid tagas hänsyn till godsets beskaffenhet.

Påföljden af köparens underlåtenhet att gifva besked om sin
ståndpunkt angifves i lagtexten därmed, att han icke är berättigad
att draga sig från köpet undan.*9 Denna tolkning af köparens
tystnad står för här förutsatta fall — då godset befinner sig i hans
besittning40 — i öfverensstämmelse med41 den äfven eljest i den
nya lagstiftningen omfattade grundsatsen, att den, som icke gifver
en motsatt vilja till känna, är för status quo.42 Att köparen icke
äger »draga sig från köpet undan», innebär allenast, att han gått
miste om rätten att utan angifvande af skäl afvisa godset. Detta
hindrar naturligtvis icke, att om godset finnes vara behäftadt med
fel af beskaffenhet att kuuna föranleda häfvande af ett fast köp,
köparen af sådan anledning är berättigad att häfva köpet,43 såvida
nämligen det fel, som af honom åberopas, är af den förborgade
beskaffenhet, att det icke bort märkas under pröfvotiden.4’4.

Gifver köparen till känna, att han ej vill behålla godset, äger
säljaren naturligtvis återbekomma detsamma. Skulle köpeskillingen
vara helt eller delvis erlagd, måste säljaren återbära hvad sålunda45
uppburit8. Ingendera kontrahenten torde vara skyldig att utgifva
livad han bekommit, med mindre han återfår hvad han själf
utgifvit** Huruvida köparen är skyldig att återlämna godset till
säljaren eller allenast att hålla honom detta till handa, där det
finnes, är icke i lagtexten besvaradt; af ordet »återlämnas», som
användes i andra punkten,47 kunna inga slutsatser härutinnan dragas.

36 Så däremot N. L. B. 54, jfr mot. b. 71. Likaledes H. G. B. I: 339: 3,
S. O. 271, B. G. B. 496; jfr ock Federspiel s. 123 n. 1.

87 Jfr lassen: Kjøb s. 68.

88 Jfr N. J. A. 1882 s. 318, 1901 A n:o 216.

89 Stadgandet öfverensstämmer säkerligen med gällande rätt; jfr ofvan not

38 anförda rättsfall och Chydenius i F. J. F. T. 1892—1893 s. 133: n. 2.

40 Jfr angående det motsatta fallet ofvan vid not 16.

41 Likaledes med H. G. B. I: 339: 4, 8. O. 271, B. G. B. 496 Satz 2. Jfr

ock Lassen § 84 n. 23 b och 25.

42 Jfr ofvan, § 27 efter not 20.

48 Detta framhålles uttryckligen i D. mot. s. 84 b och N. mot. s. 70 b—71 a.

44 Jfr Lassen § 84 n. 23, Grundtvig s. 167 n. 12, Federspiel s. 122—124
och rättsfall i U. f. B. 1907 s. 384. Jfr ock H. G. B. I: 347: 4 och Entwurf
eines H. G. B. (1896) s. 468, Crome § 226: n. 19, Staub Exk. zu § 382 A. 22.

45 Jfr därëmot angående handpenning ofvan vid not 21.

46 Jfr Chydenius i F. J. F. T. 1892—1893 s. 137 och N. J. A. 1886 A n:o 209.

47 I den dansk-norska texten förekommer icke detta ord. Satsen »intill dess
godset återlämnas» motsvaras där af orden: »Saa længe Køberen har Grenstanden
til Prøve eller Besigtigelse».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:20:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ategendom/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free