Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 § 64.
skulle kunnat påfordra leverans af mer än 1,000 tons, äger han
nämligen enligt densamma, om ban bäfver köpet, fordra
prisskillnad, beräknad å 1,500 tons. Till lika betänkliga konsekvenser
kommer man för sådana fall, då valrätten tillkommer köparen.52
I svensk rättsskipning har också en annan uppfattning gjort
sig gällande. Man går här ut ifrån, att till grund för
skadestånds-beräkningen bör — vare sig försäljningen skett under klausulen
cirka eller med angifvande af minimi- och maximikvantitet —
läggas den myckenhet, som finnes fördelaktigast för den af
kontra-henterna, hvilken valrätten tillkom, dock att där omständigheterna
gifva vid handen, att han redan på ett för honom bindande sätt
träffat sitt val, därvid skall förblifva.58
Med hänsyn till den mångfald af olika kombinationer, som här
kunna föreligga, vilja vi med några exempel belysa innebörden af
denna princip, sådan vi fattat densamma. Vi antaga således, att
köpet afser en fartygslast stenkol om cirkfe 1,000 tons och
förutsätta till en början, att det är säljaren, som har att bestämma
myckenheten mellan 900 och 1,100 tons, samt att det är å hans
sida, som det föreligger kontraktsbrott (i vidsträckt mening). Har
leverans helt och hållet uteblifvit, äger köparen enligt denna
mening fordra prisskillnad endast för 900 tons.54 Har åter säljaren
till köpets fullgörande senare än ske bort afsändt t. ex. 950 tons,
lärer han därigenom få anses hafva utöfvat sin valrätt, och köparen
synes alltså kunna lägga denna myckenhet till grund för sin
skadeståndsberäkning enligt § 25.55 Detsamma gäller, om nämnda myc-
82 Se angående ett sådant fall (fobköp, vid hvilket köparen gör sig skyldig
till mora) Hindenburg s. 130.
68 I de preliminära ntkast, som under våren 1903 publicerades (se Inledningen
till denna kommentar not 6), förekommo i alla tre texterna (§ 64) bestämmelser
hvilande på denna princip. Den svenska var af följande lydelse: »Brister säljare eller
köpare i fullgörande af hvad honom enligt aftalet åligger, och skall ersättning för
skada utgå i mån af myckenheten af det gods köpet afser, varde vid ersättningens
bestämmande myckenheten beräknad efter hvad som finnes fördelaktigast för den,
på hvilken det ankommit att närmare bestämma, huru mycket skolat aflämnas,
dock att där sådan bestämmelse redan var af denne träffad, därvid skall förblifva».
Anledningen till att denna bestämmelse icke kom att inflyta i det slutliga förslaget
var det motstånd densamma rönte från dansk sida; hvarken i Sverige eller Norge
gjordes någon anmärkning däremot.
64 Jfr förutom nedan not 64 anförda rättsfall N. J. A. 1892 s. 223, 1907 s.
445 (högre skadestånd ej fordradt), 1887 A n:o 112, 1893 A n:o 153,1901 A n:o289.
66 Ovisst är, om det här i texten sagda gäller utan vidare eller endast under
förutsättning, att köparen haft anledning att påräkna en större leverans, än den
säljaren varit pliktig att minst lämna, t. ex. om säljaren på förhand meddelat
sin afsikt att å uppgifven dag afsända 950 tons men sedermera ytterligare
fördröjer leveransen. Måhända bör i andra fall köparen, om han, när godset kommer
honom till handa eller han af säljaren underrättas om dess aflämnande (§ 27), vill
på grund af dröjsmål med aflämnandet häfva köpet, få nöja sig med prisskillnad,
beräknad å minimikvantiteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
