Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•834
kantilt språkbruk i allmänhet icke användes i nämnda oegentliga
bemärkelse.9 Detta är däremot onekligen fallet i Sverige, och det
kunde alltså tyckas, som anledning skulle hafva förefunnits att
genom en bestämmelse, liknande den i norska lagen intagna,
förläna nödig effektivitet åt stadgandena i § 70.10 Ått så icke skett,
har hufvudsakligen berott därpå, att det ansetts omöjligt att i detta
afseende mer än i andra frånkänna bandelsbrnken betydelse utan
att tillika göra en af förhållandenas vikt icke påkallad
inskränkning i aftalsfriheten. Upplyses det, att ordet kontant i ett
köpeaftal enligt kontrahenternas sammanstämmande mening användts
i nämnda oegentliga betydelse, lärer det icke kunna försvaras att
frånkänna deras aftal i denna del laga verkan, därför att de gifvit
ett i språkligt afseende olämpligt nttryck åt sin vilja. Om således
aftalsfrihetens grundsats bör upprätthållas, måste också ett
handelsbruk respekteras, i den mån kontrahenterna kunna anses hafva
underkastat sig detsamma och därigenom gjort dess innehåll till ett
moment i det ingångna aftalet.11 Men att i det konkreta fallet
afgöra, haruvida kontrahenterna kunna anses hafva underkastat sig
ett af dem kändt handelsbruk, eller om detta ändock måste anses
vara för dem bindande, är, såsom förut12 framhållits, förenadt med
utomordentliga svårigheter. Vid sådant förhållande har man funnit
det olämpligt att i likhet med den norska texten för detta särskilda
fall frånkänna en koutym, stridande mot den legala regeln, dess
sedvanliga verkan. I det följande skola vi för öfrigt söka visa, att det
uppgifna svenska handelsbruket i själfva verket icke lärer göra sä
stort intrång på stadgandena i denna paragraf, som det vid första
påseendet kan förefalla.
I de danska och norska13 texterna lyder § 70: »Naar ’kontant
Betaling’ er aftalt, er Køberen pliktig at betale samtidig med, at
Salgsgenstanden stilles til hans Raadighed (jfr §§ 14 og 15)». I
den svenska texten är paragrafen uppdelad i två särskilda punkter,
af hvilka den första har till uppgift att reglera den i §§ 14 och lä
behandlade frågan om säljarens s. k. retentionsrätt och löser den-
9 Se D. mot. s. 94 a, Grundtvig: Lov om Køb § 70 n. 2, Lassen § 40 n. 3,
Hindenburg 8. 71: n. 20, Tybjerg i Hage s. 229, Heckscher s. 35—36, jfr
emellertid 8. 37: n. 1.
10 Se sålunda anmärkning i H. D. vid förslagets granskning, N. J. A. II
1906 n:o 1 s. 115; jfr ock yttrande (af J. R. Grefberg) ib. s. 26 samt Heckscher i
ü. f. B. 1905 s. 18.
11 Detta torde gälla äfven enligt den norska lagen.
18 Se § 1 vid not 14—19. Jfr § 5 not 19.
13 Att den norska texten härjämte innehåller orden >selv om anden Eoutume
findes», se ofvan vid not 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
