Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Möten på torget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämnad åt sig själv, för ögonblicket icke kunde
tillfredsställa.
– Annæus, säger Eusebia i milt förebrående
ton, och hennes blick svävar mellan bärstolens
gardiner hän mot gruppen vid marmortrappan
(som då ännu väntade på Myro), du var således
även denna natt upptagen av viktiga
sysselsättningar. Var det med statssaker eller med
teologien?
– Med teologien? Nej, min Eusebia! Med
statssaker? Ja, vid Herakles, bedyrade prokonsuln,
och han tillade i halvt förtvivlad ton: – Dessa
statssaker jäkta mig till döds.
Prokonsuln uppdrog ur gördeln en purpurkantad
duk och torkade sin hjässa, liksom om
blotta tanken på dessa ansträngningar kom honom
att svettas. Under tiden skickade han ett förstulet
ögonkast till sina hedniska vänner, epikuréerna,
där särskilt de båda bärstolarne ådrogo sig hans
uppmärksamhet.
– Annæus, sade Eusebia och hotade med
fingret, du har ännu det rysliga oskicket att svära
vid de hedniska gudarne, och likväl är du
katekumen.
– O, förlåt mig, Eusebia! Jag skall, vid
martyrernas benrangel, vid helgonens relikskrin,
hädanefter vakta min tunga för denna synd. Ack,
när få vi återvända till vårt Korintos, goda
Eusebia? Detta Aten, i vilket kejsarens vilja
kvarhåller mig, denna stad, som skenbart är så lugn,
så stilla, så avlägsen från händelserna, ah, du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
