Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Möten på torget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskop, den hjärtgripande förmanaren, den
ljungande bestraffaren skall predika. Hennes dräkt är
botgörerskans – och vad den kläder henne väl,
ehuru den icke består av en tråd mer än den svarta
klädningen, som ogördlad och fotsid faller så mjukt
om de yppiga formerna! Icke ens en linnetunik
under denna klädning! Dess färg brytes, som
bårtäckets på en nyfallen driva, mot den junoniska
halsens och de lika junoniska armarnes alabaster,
för att nu icke tala om en sådan liten förtjusande
obetydlighet som den nakna foten, vilken sticker
fram, då hon vänder sig på bärstolens kuddar.
Diademet, öronhängena, halskedjan, armbandet,
ringarne, alla dessa fåfängliga grannlåter, ända till
den juvelprydda solfjädern, äro lämnade hemma
på nattduksbordet. Eusebias mörka lockar svalla,
utan att hämmas av en enda hårnål, i fria vågor
kring axlarne, och hennes fingrar, berövade sina
diamanter, hava ingen annan prydnad än sin
naturliga skönhet och den lätta rosenfärg
toalettpenseln givit deras naglar. Eusebias kind, annars
livligt färgad av hälsa och ungdom, är i dag något
blek, ty blekhet kläder botgörerskan. Konsten har
här, med några lätta drag av en pensel, doppad
i vitt smink, uppfyllt en önskan, som naturen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
