Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Hermiones natt i templet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhjälp av sitt korta romerska svärd lyckades det
Osius bända upp den murkna dörren, innan den
gulbleke hunnit mer än en gång stampa i golvet
av otålighet.
– Närmare med facklan! ljöd den bjudande
rösten inifrån sanktuariet. Skatter finnas här inga.
Eusebius och Apodemius, jag säger er än en gång,
I han plundrat skamlöst...
– Herre, här är fyndet!
– Ha, låt se! Idel lösa blad! Och vilken
massa sedan! Apollon har hunnit hopa flera lögner
än jag trodde på sitt samvete. Tag handen full,
Eusebius. Det är nog för det skämt vi vilja anställa.
Männen utträdde åter ur sanktuariet. En av
dem bar i handen en mängd blad, på vilka
forntida orakelspråk, givna av den delfiske Apollon,
voro upptecknade. Man hade förvarat dem med
samma omsorg som de sibyllinska utsagorna. Men
de voro icke sammanbragta i rulle- eller kodexform.
I överensstämmelse med ett uråldrigt, för
heliga skrifter gällande bruk hade man samlat dem
i ett skick, som skulle påminna om deras tillkomst
och oberoende av varandra, kanske även om de
mytiska sibyllornas sed att skriva sina spådomar
på löv, som de enligt skaldernas skildring kastade
i floden eller spredo för vinden.
När gruppen åter stod under lampan, vars
sken var stadigare än det flämtande blossets,
avtogo på befallning två av männen de hjälmar, de
buro under kapuschongen, och framräckte dem
att fyllas med de ur sanktuariet rövade papperen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
