Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Prokonsuln i förlägenhet. I biskopliga palatset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Gott. Det betyder för närvarande mindre,
att han är hedning. Finnas bland trupperna atanasianer?
– Åtminstone icke inom befälet. De homousianer,
som tillhörde detta, äro avlägsnade. För
övrigt, min Petros, hava väl tuktade trupper, sådana
som dessa, ingen annan tro än sin befälhavares.
Beklagansvärt eller icke, är det en sanning.
– Omständigheterna nödga mig måhända att
kräva den världsliga maktens hjälp. Jag önskar,
att samtliga trupperna ställas till mitt förfogande.
– Du har rättighet att fordra det. Skall det
ske redan i afton?
– Nej. Det är tids nog till i morgon.
– Vågar jag fråga dig om orsaken?
– Du skall i god tid få veta den.
– Jag önskar då blott ett skriftligt intyg, att
du begärt förfogande över de kejserliga trupperna
Aten.
Petros skrev detta intyg genast, och Annæus
Domitius stoppade det i sin gördel.
Prokonsulns anlete uttryckte hemlig glädje.
Han anade vad som förestod och hade fått en
ingivelse, huru han med begagnande av de
kommande händelserna skulle oskadd slippa ur den
klämma, vari regeringsskrivelsen med avseende på
Krysanteus hade försatt honom.
Staden måste inom några dagar varda skådeplatsen
för blodiga, förskräckliga uppträden. Under
sådana kan mycket tima omärkt. Prokonsuln
insåg, att det gällde atanasianerna, men en och
annan hedning kunde ju av misstag eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>