Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Pelarhelgonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledsagerska till staden, varvid hon gjorde en lång
omväg, för att undvika de hedniska gravarna.
Tabita med sin fulla korg styrde nedslagen sina
steg mot olivkullarne i slättens bakgrund, mellan
vilka Batyllos’, hennes mans, torftiga boning var
fäst.
För omkring fyra år tillbaka hade Petros blivit
biskop i Aten. Kort därefter hade han från ett
hedniskt tempel låtit bortföra och uppresa en pelare
på ett fält utanför stadsmuren, man visste ej för
vilket ändamål. Men två ynglingar, som vandrade
ut till Akademia för att där åhöra Krysanteus,
överraskades en morgon vid åsynen av en rörlig
skepnad på den ensamma pelaren. Förvånade
gingo de närmare och funno, att det var en gubbe,
som knäböjde, reste sig och knäböjde åter, med
ansiktet vänt emot den nyss uppgångna solen.
Han fortfor på detta sätt, så länge de betraktade
honom. I stället för att fortsätta vandringen till
Akademia, ilade ynglingarne tillbaka till staden
och omtalade vad de sett. Ryktet spred sig med
otrolig hast bland de nyfikna och livliga
stadsboarne, och under hela dagen strömmade de,
kristianer och hedningar blandade om varandra,
genom dubbelporten för att taga den nya
företeelsen i skärskådande. Man trängdes för att icke
komma för sent; slätten fylldes av en brokig
blandning fotvandrare, åkande, ryttare och bärstolar,
av borgare, främlingar, soldater, barn och kvinnor.
Men brådskan var överflödig. Ännu vid middagstiden
var den långskäggiga, hiskligt fula, okända
varelsen på sin besynnerliga plats och fortsatte med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
