Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Rakel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig, att staden i närvarande stund hade något
oroväckande, och hon anförtrodde Karmides sina
obestämda farhågor.
I själva verket var denna afton besynnerlig
även i det avseende, att det väldiga sorl, som
annars uppsteg nedifrån staden mot Skambonides
topp, var så gott som förstummat. Det rådde
en ovanlig tystnad, endast avbruten genom bullret av
någon genom gatorna rullande ensam vagn eller ett och
annat hammarslag från verkstäderna i grannhället.
Ett skarpt öra skulle likväl just i detta
ögonblick kunnat uppfånga ett genom avståndet nästan
förtonat sorl av röster, som kom från norr och
nalkades mer och mer.
– Bah, sade Karmides till svar på Rakels
frågor, vad har du att frukta? I hebréer kunnen,
liksom de olympiska gudarne från sina moln,
god ro förlusta er åt de andres strider. Vad han
I att göra med bilddyrkare och kristianer?
– Men det är ju förskräckligt! Du tror då
verkligen, att det kommer till strid, till
blodsutgjutelse ... och här, här i Aten, kanske
utanför min faders port? frågade Rakel bleknande.
Men vad har då hänt? Vad är det, som uppretar
dem mot varandra?
– Kristianerna ha i natt frånstulit den gamla
lärans anhängare ett tempel och lagt beslag på
tempelskatten ...
– Men varför, varför göra de så illa? utbrast
Rakel.
– Varför? Alla kunna icke vara mäklare här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
