Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. En orgie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sällskapet, vart det för Annæus Domitius att
tygla sin otålighet, som började övergå till verklig
oro, och detta ehuru han visste, att Pylades ställt
allt på bästa möjliga sätt.
Emellertid hade Pylades’ sista brev innehållit
dessa lugnande ord:
»Biskopen har gillat mitt förslag att låta
vapnen vila i Piræus till aftonen. Pöbeln står
således till vårt förfogande. De våra äro blandade
i massan, och det kan ej fela, att hon snart tågar
tillbaka till staden. Krysanteus är i sitt hus, som
han öppnat till fristad för en mängd atanasianer.
Detta blir en ny orsak till vad som i alla händelser
skall ske.»
Dessa ord voro, som nämnt, lugnande för Annæus
Domitius. Men han fruktade ännu, att det
förberedda slaget skulle måttas för sent, och för
sent vore det, när Petros efter gudstjänsten finge
lediga händer och kunde utskicka sina präster som
självskrivna ledare av hopen. Dessa skulle
otvivelaktigt avvärja faran från Krysanteus och rikta
pöbelns raseri åt andra håll.
Efter dansens nöjen kommo bordets. Villans
arkimagirus [1]
hade utvecklat en förmåga, som
bidrog att hålla sällskapets stämning på höjdpunkten.
Själva tärningarna, som under desserten framhades,
slogos ur brädet av det ystra glammet.
Gästerna betjänades av utvalda slavgossar, vilkas
långa lockar Olympiodoros föredrog framför servetten,
när han mellan rätterna torkade sina med
parfymerat vatten övergjutna händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>