Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. En uppståndelse från de döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en damm emot kyrkostridernas raseri; att han
påbjudit världen en allmän trosfrihet och befallt,
att envar, vare sig patriark, biskop, presbyter
eller lekman, som hädanefter av teologiska eller
andra skäl förgriper sig på någon, skall straffas
som gemen förbrytare. Säg församlingen, att
kejsaren vid hårt vite förbjuder ordet kättare, och
att du genast måste lösa de band, varmed dessa
olycklige äro bundna, emedan prokonsuln av
Akaja är närvarande för att i annat fall ... jag
säger det med ledsnad ... för att i annat fall binda
dig själv.
– Håll, inföll Petros, det språk du förer
låter främmande i din mun. Så talar icke en
rätttrogen till sin herde. Vad än hänt ... och jag
anar det värsta ... så äro inom dessa murar jag
biskopen och du katekumenen. Gå, ställ dig
bland åhörarne! Där är ditt rum. Utanför kyrkans
port är du prokonsul av Akaja, men icke
här. Här vore din rätta plats bakom de döpte.
Har kejsaren påbjudit trosfrihet, så är denne
kejsare icke Konstantius, utan en annan. Men
trosfriheten bjuder, att ingen gudstjänst må störas,
ingen helgedom skändas. Vad du har att förkunna
må således ske efter gudstjänstens slut.
Då vilja vi även se, om världen i själva verket
så förändrat sig, att en ämbetsman ostraffat kan
trampa lagen under fötterna, kan tillägna sig ett
befäl över kejsarens trupper, vartill han icke har
rätt, och lösa fångar, vilka han själv förhört, funnit
skyldiga och dömt till döden.
– Min Petros, du bör märka, att här icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
