Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Ett år därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många människor tänka som han. Människoanden,
liksom hela naturen, fasar för det tomma. Han
kan förlika sig med, ja, till och med eftersträva
ett tillstånd av oföränderlighet, oavbrutet lugn,
otillgänglighet för sorg och glädje, hopp och
fruktan; men ett sådant tillstånd är ännu icke
förintelse. Det kläder sig i skepnaden av en ljuv,
drömlös sömn, som i sitt djup äger möjligheten
av återuppvaknande och under den domnade ytan
gömmer en känsla av behaglig vila. Men där
varje möjlighet till förändring är borta tillika med
det, som skulle vara mäktigt av förändring, där
icke ens ett tillstånd gives, där fantasien
neddyker i en gränslös tomhet, fåfängt famlande
evigt mörker efter några atomer, varmed hon
kunde forma sig en bild av det ofattliga, där gapar
förintelsen.
Karmides kastade boken ifrån sig och steg
upp. Hans själsliv hade under den förflutna tiden
varit som en mekanism, driven av yttre tryck:
han var förslappad, ödelagd, hopplös, det var
allt vad han kände om sig själv, och han ville
icke leva, emedan den framtid, som väntade
honom, vore tom på allt utom försakelser. Att
nedsjunka till samhällsdräggen, sedan han lyst
yppiga kretsar och varit en stjärna bland den
njutningslystna ungdomen, att kringsmyga i en
trasig mantel, ett mål för löje eller medlidande
av dem, på vilka han bortslösat sin rikedom, att
följd av föraktet vandra en förtidig bräcklighet,
en neslig ålderdom till möte, detta hade målat
sig med hemska färger för hans inbillning. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
