Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Anden och Köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammangjutande känsloliv, vari människan förnimmer sin förening
med Gud och hans skapelse, och vari alla hennes tankar och
gärningar få en egen riktning, alla hennes öden och erfarenheter en
egen betydelse? Om det senare antages som det riktiga och religionen
således vilar på känslan, så frågas då, huru förekomma sinnlighetens
inblandning i detta känsloliv?
Det var just avsikten med författarens verk att påpeka denna ständigt
hotande fara. Och är hon icke större, ju mera av sinnliga beståndsdelar
som inblandas i läran om den Gud, som vill dyrkas i anden och sanningen?
Men kan kristendomen bestå förutan sådana beståndsdelar –- förutan
de frälsarens sår, i vilka den fromma kvinnans inbillning så gärna dväljes,
förutan den himmelska ungmö, som ynglingen så varmt tillbedjer,
förutan nådegåvornas fästande vid synliga ting och förutan en himmel
med obeskrivliga fröjder?
På Klemens utövade dessa frågor icke någon verkan, som minskade
det intryck han redan mottagit av boken, ty full av ångest hade han
kastat henne ifrån sig, innan han hunnit slutet.
Den okände författaren hade verkligen sagt honom sanningen om
hans inre liv. Men upptäckten var för Klemens förfärlig; den kom
så oväntat, och han var så fången i sina oförstådda begär, att han
förtvivlade om att någonsin varda befriad.
Aftonen av den följande dagen besökte han icke, såsom han annars
plägade, Eusebia. Men när natten inbrutit, ilade han till sin fosterfader,
biktade för honom och bad om hans råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
