Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kastade sig över honom och grep ånyo med de långa nagelväpnade fingrarne
kring hans hals för att strypa honom. Klemens förlorade medvetandet.
Hela detta uppträde hade endast upptagit några sekunder. I nästa ögonblick
hade Krysanteus ilat till sin sons hjälp. Med möda lyckades han befria Klemens
ur pelarmannens händer. Simon uppgav ett ursinnigt rop, när han igenkände
sin nye motståndare. Han reste sig på sina genom den oupphörliga knäböjningen
vanformade ben. Blodet rann ur hans intryckta öga; det andra tycktes spruta lågor.
Det började nu mellan Krysanteus och pelarmannen en långvarig brottning,
varunder denne senare utvecklade hela styrkan hos en vansinnig, som är i
raseri. Lampan nedstöttes, och de kämpande omgåvos av mörker på sin
trånga valplats. Krysanteus lyckades förflytta striden från grottan till fältet där
utanför, och här segrade hans från ungdomen genom gymnastiska övningar
utvecklade styrka. Men segern var icke avgjord, så länge Simon ännu kunde
röra sina lemmar. Hans ögonmärke under striden var motståndarens strupe,
och han hade lyckats att få tag omkring denna, när Krysanteus äntligen trängde
sin ryslige fiende mot stadsmuren och med en våldsam stöt krossade hans huvud.
Simon föll, ett blodigt lik, till hans fötter.
Klemens hade under striden återvunnit sitt medvetande. När Krysanteus med
svettdrypande panna vände sig bort från den slagne, såg han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
