Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppträdet i grottan hade givit sista stöten åt ynglingens länge
vacklande förstånd. Klemens var svagsint.
Den följande dagens sol fann icke mer Simon på pelaren, varifrån
han så länge hälsat hennes uppgång. Den gamle Batyllos, vandrande
om morgonen över fältet, såg honom ligga med krossat huvud och
blodigt ansikte bredvid stadsmuren. Han var död.
Den päls, som i livstiden utgjort helgonets dräkt, återfanns i grottan,
varest den unge anakoreten plägade vistas. På Simons nakna kropp
sågs över ryggen ett långt och djupt ärr, vars tillkomst ingen brydde
sig med att söka förklara. Det var märket efter det glödgade järn,
varmed Petros, homoiusianernas biskop, hade förstått att uppväcka
sin fader från de döda.
Ryktet om Simon pelarhelgonets ofärd spred sig med utomordentlig
hast genom staden. Man uttömde sig i gissningar över hans dödssätt.
Det som mest förvånade alla var, att han ej fanns liggande vid foten av
sin pelare; man kunde då antagit, att han nedstörtat och fått huvudet
krossat genom fallet. Nu häntydde allt på, att han under natten lämnat
pelaren, och att han dukat under för någon fiende efter en våldsam
kamp, varav den genom regnet uppblötta marken i grannskapet av
grottan bar tydliga spår.
Det hemlighetsfulla i tilldragelsen skingrades snart. Krysanteus skyndade
att underrätta myndigheterna om händelsens förlopp. Kristianerna fingo
veta, att det var ärkehedningen, som hade mördat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
