Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Kriget i Sunion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTONDE KAPITLET.
Kriget i Sunion.
-– Julianus var visserligen en stor fältherre, sade Annæus Domitius
till sin vän Olympiodoros, medan de lågo till bords i ett präktigt tält,
uppslaget på en av Sunions kullar i mitten av ett vidsträckt läger;
onekligen var han en fältherre, som varken stod tillbaka för Alexander
eller Cesar, men det fanns likväl ett huvudstycke i krigskonsten, som
han ej begrep.
-– Det att taga stryk av fienden, hålla god min och hava stark matlust,
sade Olympiodoros.
-– Du faller mig i talet, sade Annæus Domitius, jag finner mig nödsakad
att tysta din tunga med en bägare av den yppersta falern ... Skål, min
trogne vän, mina krigares Tyrtäos och min egen Homeros! Det var
emellertid icke det stycket, varom jag ville tala, ehuru även det har sin
vikt och bör vara till punkt och pricka inhämtat av en verklig fältherre.
Jag menade den del av krigskonsten, som handlar om att förljuva krigets
mödor med ett gott bord. Min vän, vad tycker du om sugfisken? Är han
icke ypperlig?
-– Gudomlig, vid Zeus, och såsen som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
