Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var vansinnig, och homoiusion för honom en nagelfast
idé. Han kunde icke omvändas; han måste dö.
Teodoros hade från Italien begivit sig till
Afrika. Genom att avlägga prästdräkten och
antaga ett annat namn lyckades han undgå förföljelse,
men gjorde sig fullt värd att falla offer för
anhängarne av »kyrkans och bekännelsens enhet»,
ty han levde och verkade med välsignelse i Kristus’
anda alltintill sin ålderdom och vart en av
länkarne i den kedja av protestanter, vilken genomgår
tiden före den händelse, som kallas reformationen
– förpostfäktningen till den stundande
stora striden emellan Kristus’ församling och
tvångskyrkan.
Några få år efter Krysanteus’ död rullade
folkvandringens böljor redan över romerska riket, och
barbarernas härar stodo utanför Atens och Romas
portar. Medeltidens tusenåriga natt föll över världen.
En ny dag har kommit. Antiken och kristendomen
genomtränga varandra. Deras sanningar
skola förmälas till ett harmoniskt helt, och den
sak, för vilken den siste atenaren stred förtvivlans
strid – den politiska, religiösa och vetenskapliga
frihetens sak – kämpar ännu, men icke längre
förtvivlat utan med segervisshet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
