Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var Eufemios, som nu lutade sig över den döde och tillslöt hans ögon.
Två dagar därefter skred ett högtidligt liktåg till storkyrkan, i vars
gravvalv den homoiusianske biskopen nedsänktes. Om någon
under den följande natten låtit öppna blykistan, vari han var lagd,
och borrat ett glödgat järn i hans kött, skulle världen måhända
bevittnat en ny uppståndelse ifrån de döda.
Patriarken Eudoxos och den medtävlare om romerska biskopsstolen,
som genom Petros’ död kommit i besittning av densamma, voro
båda eniga om att förklara honom för helgon. Föremål för de troendes
dyrkan och förespråkare för deras böner, är han antecknad i helgonens
skara under namnet den helige Petros av Aten.
Eufemios vart hans efterträdare på Atens biskopsstol och bör nämnas
som en av de fäder, vilka på de stora kyrkomötena ivrigast och
verksammast bidragit att utveckla de dogmer, vilka ännu gälla som de
enda rena.
Eufemios måste uppleva den tid, då homoiusion till följd av en kejserlig
kungörelse neddrogs till anseendet av en kättersk och gudlös lära.
Eufemios kunde icke rädda homoiusion, men räddade sig själv genom
att övergå till homousion, varefter –- detta må även nämnas -– han
förenade sig i sina nya trosbröders ansträngningar att med eld och
svärd utrota anhängarne av hans förra villfarelse.
Krysanteus’ olycklige son var ibland offren för Eufemios’ fromma nit.
Den stackars Klemens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
