Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fjäderklinka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjäderklinka – 330 – fjåa
-kllnka, ⚙ Federklinke f.
-klädd, o. gefiedert.
-kraft, Federkraft f.
-lik, a. federartig,
-lås,
⚙ Schnapp-, Feder|schloß
-lätt, a.
federleicht.
-lös, a. federlos, ohne Federn,
-moln,
Feder-, F Lämmer|wolke f. Schäfchen n.
-nejlika, bot. olanthus plumariua Feder-,
Pinks|nelke f.
-nervig, a. fiedernervig,
-prydd, a.
gefiedert,
-prydnad, Federschmuck m.
-rem,
⚙ Sprengriemen m.
-rygg, ⚙ bokb.
Feder-rücken m.
-spole, Feder|kiel m.
-pose, -spule
f.
-sprint, ⚙ Federvorstecker m.
-stål, ⚙
Federstahl m.
-tofs, Feder|büschel, -busch m.
Haube f.
-vagn, Federwagen m.
-vippa, -viska,
Staubwedel, Abstäuber, Federbesen m.
-våg.
Fe d erwäge f.
fjäd‖ra¹, I. tr. a) en pil m. m. befiedern. b) Tjära
och ~ teeren und federn.
II. intr. o.
~ sig,
refl. [sich] federn. Stålet, vagnen sig der
Stahl, der Wagen federt. – Med beton. partikel.
~ av sig, ifrån sig [ab]federn; ~ ned ngn
e-n federig machen,
-rig, a. federig, federnd,
-ring, Federn n. Federung f.
1. fjäll, -et, berg Berg m. i pl. Alpen (pl.),
[Hoch-]Gebirge n. Skandinaviskapa ~en die
Skandinavischen Alpen; lappska ~en die
Lappländischen Alpen.
2. fjäll, -et, Schuppe f. läk. m. m. Schüppchen
n. *K, en ha fallit från hans ögon bildl. die
Schuppen sind ihm vön den Augen gefallen;
förse, pryda med ~ beschuppen,
-a¹, I.tr.
[ab]schuppen, abschelfe[r]n, abschilfern, ~
isk Fische [ab]schuppen.
II. intr. sich [ab]schuppen,
sich abschelfe[r]n, sich
abschälen. Huden ~ r av sig die Haut schuppt sich.
fjäll‖bestigning, Bergbesteigung f.
-bete,
Bergweide f. i Alperna Alm f.
-björk, se dvärgbjör~
-bo, Gebirgsbewohner(in) m (f).
-bygd,
Gebirgsgegend f.
-dal, Gebirgstal n.
fjällfisk, Schuppenfisch m.
fjällflora, Alpenflora f.
fjällig, a. schuppig, schuppich, geschuppt,
fjäll‖-lapp, Renntier-, Berg|lappe m.
-lemmel,
zool. Myodea lemmns Lemming m.
fjäll‖-lös, a. schuppenlos.
-ning, Abschuppung,
Abschilferung f.
-pansar, Schuppenpanzer m.
fjäll‖pipare, zool. Charadrlus morinellus Morinell m.
kleiner Bruchvogel, Düttchen n.
-port,
Berg-, Gebirgs|paß m.
-racka, zool. vulpes lagopus
Eis-, Polar-, Blau-, Stein|fuchs m.
-ripa, zool.
Lagopus mutus Schneehuhn n.
-rygg,
Gebirgsrücken m.
-räv, se -racka,
-skred, Berg|rutsch,
-Sturz m.
-sträcka, Gebirgs|zug m. -kette f.
-syra, bot. Oxyria digyna Ampfer m der Schneeregion,
fjällsöm, anat. Schuppennaht f.
fjäll‖topp, Berg|spitze f. -gipfel m; jfr hergtopp.
-uggla, zool. strix nyctea Schneeeule f.
-vandring,
Hochgebirgs-, Alpen|wand[e]rung f.
-växt,
Gebirgs-, Alpenpflanze f.
fjälst|er, -ret, -, Wurstdarm m.
fjär, F a. stolz, F hochnåig.
fjärd, -en, -ar, Fjord m; itr fjord.
fjärd‖e, ordningstal (der, die, das) vierte.
Vara ~ man (kortspel) den vierten Mann machen;
för det ~ viertens, -e|del. Viertel n. Tre ~ar
drei Viertel; ~s ar, Viertelbogen m; ~s
not, paus, takt, är Viertel|note f. -pause f.
-takt m. -jähr n; dela i ~ar in vier Teile
teilen, vierteln,
-ejklassist, Untertertianer m.
-e|part, se -e|del.
-ing, -en, -ar, 1. av kreatur m. m.
Viertel n.
2. rymdmått Viertelfaß n. ofta
Fäßchen, Tönnchen n.
-ingsman, Polizeidiener
m (auf dem Lande), ung. Gendarm m.
-ingsväg, Viertelmeile f.
fjärds[j]äl, zooh Phoca Seehund m.
fjärhet, Stolz m. F Hochnåigkeit f.
fjäril, -[e]n, -ar, Schmetterling, Falter m.
-s håv, Schmetterlings|kescher m. . -netz n.
-slarv, Schmetterlingsraupe f.
-s|lik, a.
schmetterlings|artig, -förmig,
-s|lim,
Raupenleim m.
-s|lätt, a. leicht wie ein
Schmetterling el. (vanl.) wie e-e Feder, federleicht,
-s|natur, Flattersinn m. Han kar en äv. er ist
ein Flattergeist.
fjärm‖a¹, tr. entfernen,
-ande, Entfernen n.
-are, a. o. adv., komp, entfernter,
-ast, a.
o. adv. superl. der (die, das) fernste el.
entfernteste, am fernsten; jfr fjärran.
fjärran, I.a. (oböjl.) o. adv. fern, entfernt.
entlegen, adv. äv. in der Ferne. Komma från
~ land aus weiter Ferne el. von weither
kommen; ~ östern, våtern der ferne Osten,
Westen; när och ~ nahe und fern, weit und
breit; strömma till från ~ och när von fern
und nah herbeiströmen; ~ ifrån aus der
Ferne; vare det ~ från mig das sei fern von
mir.
II. s. oböjl. Ferne f. I ~ in der Ferne;
i ett avlägset ~ in weiter Ferne, i framtiden in
fernster Zukunft.
fjärr‖belägen, a. entfernt el. fern liegend,
-glas,
Fernglas n.
-skådande, p. a. weitjblickend,
-sehend, bildl. weitblickend, klärvoyant
hellsehend.
-syn, weiter Blick,
-synt, a. se -skådande.
-trafik, Fernverkehr m.
fjärsing, -en, -ar, zool. Trachinua draco
Petermännchen n.
fjärt, -en, -ar, P Pup, Furz, Farz m. anständigare
Wind m. Blähung f.
-a¹, intr. pupen, furzen,
farzen, e-n fahren el. strei jhen lassen.
fjå, -et, O, übermäßige el. übertriebene
Artigkeit el. Dienstbeflissenhe t, Schöntuerei f.
-a¹ intr. o. tr. übermäßig el. übertrieben
artig, dienstfertig el. dienstbeflissen sein,
scharwenzeln, scherwenzeln. för ngn Q-m
den Hof el. die Cour machen el. F schneiden,
e-n hofieren, mit e-m schön tun, um e-n
herum|schwänzeln, -scharweniseln, e-n mit
übergroßer Liebenswürdigkeit el.
Zuvorkommenheit behandeln; det ~s mycket för honom
äv. man macht mit ihm viel Wesen[s] el.
Aufheben[s]; det tillfällets mycket för denna
fröken, denna fröken är mycket dies
Fräulein ist sehr umschwärmt.
~
––––
¹ ² ³ ⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
