Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gäst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gäst – 462 – göra
gäst, -en, -er, (äv. teat.) Gast m. Vara ~ hosngn,
se -a; bjuda ngn till e-n zu Gaste laden el.
bitten,
-a¹, tr. o. intr. ngn el. hos ngn bei
e-m zu Gaste sein, der Gast jds sein, e-m
e-n Besuch abstatten, i poesi e-n gasten; ~ en
stad sich in e-r Stadt aufhalten, in e-r Stadt
verweilen,
-a|bud, Gast|mahl n. ibl. -gebot n.
Ett gott samvete är ett dagligt ung. ein
gutes Gewissen ist ein sanftes Ruhekissen,
-ande, Besuch, Aufenthalt n. Besuchen
n.
-fri, a. gastfrei, gastlich, ~tt mottagande
gastfreundliche el. gastliche Aufnahme; vara
gastfrei sein,
-frihet, Gast|freiheit,
-lichkeit, -freundschaft f. Ätnjuta ngns ~ die
Gastfreundschaft jds genießen; öva ~
Gastfreundschaft üben,
-givare, 1. värdshusvärd
Gastwirt m.
2. skjutshållare Posthalter m.
-givar-gård, 1. Gastwirtschaft f.
2. skjutsstation
Post|halterei, -station f.
-gfvarskjuts,
Personenpost f. vagu Post|wagen m. -kutsche f. Aha
med taga mit der Post fahren el.
reisen, Post nehmen,
-giveri, -et, -er, se
-givar-gård.
-kammare, Fremden|zimmer n. -stube
äv. Gast|zimmer n. -stube f.
-ning, förr
Bewirtung f (des Königs seitens der Bauern). -POll
Gastrolle f. Giva gastieren,
-rum, 1.
-hammare.
2. i värdshus m. m. Gast|stube f.
-Zimmer n.
-spel, Gastspiel n. Inbjudas till
ett ~; zu e-m Gastspiel eingeladen werden
-vän, Gastfreund m.
-vänlig, a. gast|freund
lieh,
-lich, wirtlich,
-vänlighet, Gast|freund
lichkeit, -lichkeit f.
-vänskap, Gastfreund
Schaft f.
gäv, a. tüchtig.
göd‖a, 1. kreatur o. F människor måten, fjäderfä o.
äv. bildl. om människor Stopfen, med degbollar
nudeln. Gött fjäderfä gemåtetes Geflügel; -d
hammel Masthammel m.
2. jord düngen,
misten. Ett fält gött med blod ein blutgedüngtes
Feld.
~ sig, refl. sich måten, ~ sig av de
fattigas svett sich von dem Schweiße der
Armen måten,
-ande, se -ning i och 2 b.
-boskap, Mastvieh n.
-djur, Masttier n.
-gris,
Mastschwein n.
-gås, Fett-, Nudel-,
Stopf|gans f.
-kalv, Mastkalb n.
-kalvstek,
Mast-kalbfleisch n.
gödning, 1. av kreatur Måtung, Mast f. av fjäderfä
Stopfen n. med degbollar Nudeln n. Hava till
~ in der Mast haben; ligga under auf der
Mast liegen.
2. i fråga om jord d) konkret
Dünger, Dung m. b) (abstr. Düng|ung f. -en, n.
-s foder, Mastfutter n.
-s|kur, Mastkur f.
-smedel, jordbr. Düngemittel n. äv. Düngung
f.
-s|ämne, Düngestojffi m. Fabrik för ~n
Düngemittelfabrik f; jfr föreg.
gödoxe, Mastochs[e] m.
gödsel, -n, O, konstgjord o. naturlig Dünger, Dung
m. naturlig Mist m. Brunnen ~r verrotteter
Dünger; färsh el. obrunnen ~ frischer
Dünger,
-grep, Mist|gabel, -forke f. -grop.
Mist-, Dungjgrube f.
-hög, Mist-,
Düngerihaufen m.
-körning, Mistfahren n.
-lass,
Mistfuhre f.
-ränna, Mistrinne f.
-stad,
Dunggrube f.
-vagn, Mistwagen m.
-vatten,
[Mist-]Jauche f.
gödsl‖a¹, tr. düngen, misten. ~ åkrar, fält
Acker, Felder düngen el. misten,
-ande, -ing,
Düngen, Misten n. Düngung f.
göd‖stia, Maststall m.
-svin, Mastschwein n.
göjemånad, (februari) Hornung m.
gök, -en, -ar, 1. zool. cuculus canorus Kuckuck m.
2. F Kerl, Bursche, Mensch, Patron m. En
glad ein lustiger Vogel, ein fideles Haus;
en otachsam ~ ein undankbarer Mensch; du
är mig en skön du bist mir ein schöner
Kerl el. Mensch.
3. F Kaffee m (in den
Brannt-wein oder Cognac gegossen ist),
-ben, anat.
Schwanz-bein n.
-blomma, bot. Lychnis hos cucuU Gauch-,
Kuckucks|blume f
-mat, se -ärt.
-spott,
Kuckucksspeichel m.
-tit|a, -an, -or, zool.
lynx torquilla Wendehals m. -ur, Kuckucksuhr
f.
-ägg, Kuckucksei n.
-ärt, bot. orobus tuberosus
Bergerbse, Christwurz f.
göl, -en, -ar, Tümpel, Pfuhl m.
göling, -en, -ar, Jolltau n.
göm‖ma, I¹. tr. 1. döija verstecken, verbergen,
hålla dold äv. verhehlen, verheimlichen, i sht i
poesi bergen, ~ ringen (lek) Tåler, Taler, du
mußt wandern; ~ sig bahom ett träd sich
hinter e-m Baume verstecken; ~ ngt för ngn
etw. vor e-m verstecken el. verbergen; ~ sig
för ngn sich vor e-m verstecken el.
verbergen; han -de sitt ansihte i händerna er
YQT-barg sein Gesicht in den Händen; ngt i
shåpet etw. im Schrank verstecken; ngt
mellan tiljorna etw. zwischen den Dielen
verstecken.
2. förvara verwahren, aufbewahren.
Det där ~ vi till en annan gäng sparen wir
das für ein anderes Mal; -t är icke glömt
aufgeschoben ist nicht aufgehoben; ngt
för bommande tider etw. für künftige Zeiten
aufbewahren; ~ ngt i sitt hjärta, minne
etw. in seinem Herzen, Gedächtnis
bewahren; ~ ngt åt ngn etw. für e-n aufbewahren
el. aufheben; jag har -t brödet åt mig ich
habe mir das Brot aufgehoben. – Med beton.
adv. ~ undan verbergen, verstecken.
II. -man, -mor, 1. Verwahrungsstelle f. Hava
ngt i sina -mor etw. in Verwahrung haben el.
halten.
2. Kura ~ Versteckspiel[en] m; leha
hura ~ Versteck spielen,
-sie, -t, -n,
Versteck m. äv. Unterschlupf m. äv. I fråga om djur
Schlupfwinkel m.
-ställe, Versteckplatz m.
Finna ett ~ hos ngn bei e-m Unterschlupf
finden.
göp|en, -nen, -nar, Handvoll f.
1. göra, -t, O, Arbeit f. Ge ngn ~ a) eg. e-m
Arbeit el. Beschäftigung geben, b) v&ha besvär
e-m Arbeit, Mühe, Verdruß, Last m. m.
machen; han ger mig mycket er macht mir
viel zu schaffen; det skall bli mitt första ~
es wird mein Erstes sein.
––––
¹ ² ³ ⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>