Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - näsljud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nåljud – 851 – nätädrig
Nasen|stüber, -schneller m.
2. se -hränna.
-ljud, språkv.
Nasen-, Nasal|laut m.
-mussla, anat.
Nasen-muschel f.
-polyp, läk. Nasenpolyp m. -en,
-en,
-pärla, F Jungfer Naseweis f.
-resonans, vetenst. Nasenresonanz f.
-rot, anat.
Nasenwurzel f.
-rygg, anat. Nasenrücken m.
nåsellldjur, zool. cnidaria Nesseltier n.
-feber,
läk. Nesselfieber n.
-fjäril, zool. Vanassa urticæ
Nesselfalter m. kleiner Fuchs,
-klocka, bot.
Campanula Trachelium Halskraut
Nesselglokkenblume f.
-kål, kök. Nesselsuppe f.
-organ,
zool. Nesselorgan n.
-slike, bot. Cuscuta europæa
Hopfenseide f.
-utslag, se -feber,
-växter,
bot. Urticaceæ Nesselgewächse (pl.).
nåsja¹, intr. F schnüffeln, jfr snoha.
nåsjö, ⚓ Gegensee f.
nåskiljevägg, anat. Nasenscheidewand f.
nåsl|a, -an, -or, bot. Urtica Nessel f. Brän~
u. dioica große Brennessel (vid avstavn.
Brenn-nessel); eser~ u. urens kleine Brennessel,
nå‖slem, läk. Nasenschleim m.
-spets,
Nasenspitze f.
-sten, läk. Nasenstein m.
nåt, sup.I.a. nächet. dag adverbieut am
nächsten Tage; ~a gång das nächste Mal;
den 15 i ~a månad den (am)
15. nächsten
Monats (förk. n. M.); med post hand. mit
nächster Post, mit Ihrem (meinem)
Nächsten; ~ söndag adverbiellt [am] nächsten
Sonntag; vid ~a tillfälle bei nächster
Gelegenheit; ~ a vecka adverbiellt nächste
Woche, in der nächsten Woche; i januari ~a
år im Januar nächsten Jahres (förk. n. J.).
II. adv. Den båta der nächet-,
zweit|beste; den ~ sista der vorletzte, zweitletzte
el. vorvorige; ~ sista gången adverbiellt zum
vorletzten Male; den ~ äldste der
nächstälteste; ~ efter a) adv. unmittelbar danach;
b) (prep. unmittelbar nach, gleich nach; han
gick ~ efter mig er ging unmittelbar hinter
mir, er folgte mir unmittelbar; före a)
(prep. unmittelbar vor; b) adv. unmittelbar
davor; ~ intill nächet med dat.; kan bor ~
intill er wohnt [hier] nebenan el. im nächsten
Hause; ~ på, se ~ efter.
III. (prep. nächet
med dat.
1. nåta, -n, O, Nächste(r) m. f. Kärlek till
~n Nächstenliebe f; din ~s hustru bibl.
deines Nächsten Weib.
2. nåt|a¹, ², (-ade o. -e, -at o. nåt) tr, hopfåta.
~, ~ ihop zusammenheften.
3. nåta¹, intr. ha sitt nåte nisten.
nåtan, adv. fast, beinahe, nahezu, ibl. schier.
Han lämnade ingenting ef ter sig
hinterließ so gut wie nichts.
nåtbåt, a. nächstbest, zweitbest.
nåte, n. 1. för fåglar Nest n. för rovfåglar äv.
Horst m. -es, -e, Var fågel tycker om sitt ~
ordspr. jedem Vogel gefällt sein Nest.
2. usei
bostad, tillh&ll Nest n.
nåt‖följande, p. a. nächstfolgend. Den ~
der (die) Nächstfolgende,
-föregående, p. a.
nächstvorhergehend, vorig,
letztvorhergehend, nächet-, letzt|vergangen. -gårdsväg F,
kurzer Weg. Det är inte dit der Weg
dahin ist kein Katzensprung.
-instundande,
se -kommande,
nåtipp, Nasenspitze f.
nåtkommande, p. a. nächstkommend, nächet.
Den i ~ maj a) am ersten Mai dieses
Jahres (förk. d J.), b) am ersten Mai nächsten
Jahres (förk. n. J.); ~ maj nächsten Mai.
nåtla¹, ~ sig in sich einschleichen, hos ngn bei
e-m. ~ sig in i ngns förtroende sich (ack.) in
das Vertrauen jds [ein]schleichen el. stehlen.
nåtliden, p. a. nächet-, jüngst|vergangen.
nåtning, Zusammenheften n.
nåton, Nasenton m.
nåtrot, bot. Neottia Nidus avis Nestwurz f.
nåtilsist, a. vorletzt, zweitletzt, vorvorig,
-störst, a. zweitgrößt.
-yngst, a. zweitjüngst.
Den der (die) Zweitjüngste,
-äldst, a.
zweitältest. Den der (die) Zweitälteste,
nå‖täppa. Ha ~ den Stockschnupfen haben.
-täppt, p. a. stockschnupfig. Vara se föreg.
nåtöverst, a. zweiterst. Den ~-a der (die)
Zweiterste.
nå‖vinge, Nasenflügel m.
-vis, a. naseweis.
vorlaut, -vishet, Naseweisbeit f
nät, -et, 1. i allm. Netz n. ssknat äv. Garn n.
Bindaj laga ~ Netze stricken, flicken; lägga
ut ett ~ för ngn bildl. e-m ein Netz stellen;
fastna i eget in seinem eignen Netze
gefangen werden, jfr snara.
2. Netz, Gitter n.
3.
i järnvägskupé [Gepäck-]Netz n. Gepäckhalter m.
4. anat. Netz n.
-bindare, Netzstricker m.
-binderi, Netzstrickerei f.
-bindersk|a, -an, -or,
Netzwirkerin f.
-bindning, Netzstricken n.
-botten, spetsbroderi Netzgrund m.
-brock, läk.
Netzbruch m.
-förband, ark. Netz|verband m.
-werk o.
-hinna, anat. Netzhaut f.
-kavel, -kavle, fisk. Netzholz n.
-mage, zool.
Netzmagen m.
-nål, fisk. Netznadel f.
-påse, fis~
Netzbeutel m.
-sax, Netzschere f.
-spets,
Reseauspitze f.
nätt, I.a. 1. nett, hübsch, niedlich, äv. artig.
Un leksak äv. ein artiges Spielzeug; det
var just ~ (ironiskt) das ist allerliebst.
2. knapp.
f råaste laget so knapp wie möglich.
II. adv.
och jämt kaum, eben noch, eben nur,
noch, eben, med knapp nöd mit genauer Not;
jag hade ~ och jämt stigit upp m. m. ich war
kaum erst aufgestanden m. m.
nättelduk, Nesseltuch n.
nätthet. Nettheit, Nettigkeit, Niedlichkeit f.
nätting, -en, -ar, zool., se vanligt nejonöga under
nejonöga.
nät‖valv, ark. Netzgewölbe n.
-verk, 1. se -förband.
2. Netzwerk n.
-vingad, p. a. zool. netz-flüg[e]lig.
-vingar, pl. zool. Netzflügler (pl.).
-vägg, fisk. Netzwand f.
-ådrig, a. vetensk. netz-ad[e]rig.
vide bot. Salix reticulata
netzblättrige Weide.
⚙ saknar
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>