- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
851

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - näsljud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



nåljud – 851 – nätädrig

                Nasen|stüber, -schneller m.

                2. se -hränna.

        -ljud, språkv.

                Nasen-, Nasal|laut m.

        -mussla, anat.

                Nasen-muschel f.

        -polyp, läk. Nasenpolyp m. -en,

                -en,

        -pärla, F Jungfer Naseweis f.

        -resonans, vetenst. Nasenresonanz f.

        -rot, anat.

                Nasenwurzel f.

        -rygg, anat. Nasenrücken m.

nåsellldjur, zool. cnidaria Nesseltier n.

        -feber,

                läk. Nesselfieber n.

        -fjäril, zool. Vanassa urticæ

                Nesselfalter m. kleiner Fuchs,

        -klocka, bot.

                Campanula Trachelium Halskraut

                Nesselglokkenblume f.

        -kål, kök. Nesselsuppe f.

        -organ,

                zool. Nesselorgan n.

        -slike, bot. Cuscuta europæa

                Hopfenseide f.

        -utslag, se -feber,

        -växter,

                bot. Urticaceæ Nesselgewächse (pl.).

nåsja¹, intr. F schnüffeln, jfr snoha.

nåsjö, ⚓ Gegensee f.

nåskiljevägg, anat. Nasenscheidewand f.

nåsl|a, -an, -or, bot. Urtica Nessel f. Brän~

                u. dioica große Brennessel (vid avstavn.

                Brenn-nessel); eser~ u. urens kleine Brennessel,

nå‖slem, läk. Nasenschleim m.

        -spets,

                Nasenspitze f.

        -sten, läk. Nasenstein m.

nåt, sup.I.a. nächet. dag adverbieut am

                nächsten Tage; ~a gång das nächste Mal;

                den 15 i ~a månad den (am)

                15. nächsten

                Monats (förk. n. M.); med post hand. mit

                nächster Post, mit Ihrem (meinem)

                Nächsten; ~ söndag adverbiellt [am] nächsten

                Sonntag; vid ~a tillfälle bei nächster

                Gelegenheit; ~ a vecka adverbiellt nächste

                Woche, in der nächsten Woche; i januari ~a

                år im Januar nächsten Jahres (förk. n. J.).

                II. adv. Den båta der nächet-,

                zweit|beste; den ~ sista der vorletzte, zweitletzte

                el. vorvorige; ~ sista gången adverbiellt zum

                vorletzten Male; den ~ äldste der

                nächstälteste; ~ efter a) adv. unmittelbar danach;

                b) (prep. unmittelbar nach, gleich nach; han

                gick ~ efter mig er ging unmittelbar hinter

                mir, er folgte mir unmittelbar; före a)

                (prep. unmittelbar vor; b) adv. unmittelbar

                davor; ~ intill nächet med dat.; kan bor ~

                intill er wohnt [hier] nebenan el. im nächsten

                Hause; ~ på, se ~ efter.

                III. (prep. nächet

                med dat.

1. nåta, -n, O, Nächste(r) m. f. Kärlek till

                ~n Nächstenliebe f; din ~s hustru bibl.

                deines Nächsten Weib.

2. nåt|a¹, ², (-ade o. -e, -at o. nåt) tr, hopfåta.

                ~, ~ ihop zusammenheften.

3. nåta¹, intr. ha sitt nåte nisten.

nåtan, adv. fast, beinahe, nahezu, ibl. schier.

                Han lämnade ingenting ef ter sig

                hinterließ so gut wie nichts.

nåtbåt, a. nächstbest, zweitbest.

nåte, n. 1. för fåglar Nest n. för rovfåglar äv.

                Horst m. -es, -e, Var fågel tycker om sitt ~

                ordspr. jedem Vogel gefällt sein Nest.

                2. usei

                bostad, tillh&ll Nest n.

nåt‖följande, p. a. nächstfolgend. Den ~

                der (die) Nächstfolgende,

        -föregående, p. a.

                nächstvorhergehend, vorig,

                letztvorhergehend, nächet-, letzt|vergangen. -gårdsväg F,

                kurzer Weg. Det är inte dit der Weg

                dahin ist kein Katzensprung.

        -instundande,

                se -kommande,

nåtipp, Nasenspitze f.

nåtkommande, p. a. nächstkommend, nächet.

                Den i ~ maj a) am ersten Mai dieses

                Jahres (förk. d J.), b) am ersten Mai nächsten

                Jahres (förk. n. J.); ~ maj nächsten Mai.

nåtla¹, ~ sig in sich einschleichen, hos ngn bei

                e-m. ~ sig in i ngns förtroende sich (ack.) in

                das Vertrauen jds [ein]schleichen el. stehlen.

nåtliden, p. a. nächet-, jüngst|vergangen.

nåtning, Zusammenheften n.

nåton, Nasenton m.

nåtrot, bot. Neottia Nidus avis Nestwurz f.

nåtilsist, a. vorletzt, zweitletzt, vorvorig,

        -störst, a. zweitgrößt.

        -yngst, a. zweitjüngst.

                Den der (die) Zweitjüngste,

        -äldst, a.

                zweitältest. Den der (die) Zweitälteste,

nå‖täppa. Ha ~ den Stockschnupfen haben.

        -täppt, p. a. stockschnupfig. Vara se föreg.

nåtöverst, a. zweiterst. Den ~-a der (die)

                Zweiterste.

nå‖vinge, Nasenflügel m.

        -vis, a. naseweis.

vorlaut, -vishet, Naseweisbeit f

nät, -et, 1. i allm. Netz n. ssknat äv. Garn n.

                Bindaj laga ~ Netze stricken, flicken; lägga

                ut ett ~ för ngn bildl. e-m ein Netz stellen;

                fastna i eget in seinem eignen Netze

                gefangen werden, jfr snara.

                2. Netz, Gitter n.

                3.

                i järnvägskupé [Gepäck-]Netz n. Gepäckhalter m.

                4. anat. Netz n.

        -bindare, Netzstricker m.

        -binderi, Netzstrickerei f.

        -bindersk|a, -an, -or,

                Netzwirkerin f.

        -bindning, Netzstricken n.

        -botten, spetsbroderi Netzgrund m.

        -brock, läk.

                Netzbruch m.

        -förband, ark. Netz|verband m.

                -werk o.

        -hinna, anat. Netzhaut f.

        -kavel, -kavle, fisk. Netzholz n.

        -mage, zool.

                Netzmagen m.

        -nål, fisk. Netznadel f.

        -påse, fis~

                Netzbeutel m.

        -sax, Netzschere f.

        -spets,

                Reseauspitze f.

nätt, I.a. 1. nett, hübsch, niedlich, äv. artig.

                Un leksak äv. ein artiges Spielzeug; det

                var just ~ (ironiskt) das ist allerliebst.

                2. knapp.

                f råaste laget so knapp wie möglich.

                II. adv.

                och jämt kaum, eben noch, eben nur,

                noch, eben, med knapp nöd mit genauer Not;

                jag hade ~ och jämt stigit upp m. m. ich war

                kaum erst aufgestanden m. m.

nättelduk, Nesseltuch n.

                nätthet. Nettheit, Nettigkeit, Niedlichkeit f.

nätting, -en, -ar, zool., se vanligt nejonöga under

                nejonöga.

nät‖valv, ark. Netzgewölbe n.

        -verk, 1. se -förband.

                2. Netzwerk n.

        -vingad, p. a. zool. netz-flüg[e]lig.

        -vingar, pl. zool. Netzflügler (pl.).

        -vägg, fisk. Netzwand f.

        -ådrig, a. vetensk. netz-ad[e]rig.

                vide bot. Salix reticulata

                netzblättrige Weide.

                ⚙ saknar

––––

0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/0861.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free