Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skogslärka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogslärka – 1067 – skola
-lärka, zool. AUada borea Heide-,
Baum|lerche f.
-läroverk, Forstlehranstalt f.
-man,
1. Wald-, Weid|mann m. pl. -männer.
2. myt.
Wald|männlein m. -schrat m.
-mark, Wald
m. Wald|gebiet,
-land, -areal n.
-medel,
pl. Waldertrag m.
-myra, zool. formica rufa
Wald-, Hügel|ameise f. rote Ameise,
-mård,
leoi. Baum-, Edel|marder m.
-människa,
Wald-mensch m.
-mätning, Forstvermessung
-nejlika, bot. Röd ~ Melandrium rubrum rote
Lichtnelke; vit ~ m. aibum weiße Lichtnelke.
-nymf,
Waldnymphe f.
-odling, Waldbau m.
Wald-bewirtschaftung f. Forstbetrieb m.
-park,
Waldgehege n.
-parti, Waldpartie f; jfr äv. -tur.
-plantering, Aufforstung f.
-produkt,
forstliches Erzeugnis, Waldprodukt n.
-revir,
Wald-, Forst|revier m.
-reva, bot. clematis
Waldrebe f.
-ripa, zool. Lagopus albus
Moorschnee-huhn n.
-rå, Waldschrat m. Waldgespenst n.
-råtta, zool. Mus silvatica Waldmaus
-sjö,
Waldsee m.
-skola, Förster-, Forst|schule f.
-skötsel, se -odling,
-skövling, Waldverwüstung
f.
-smultron, Walderdbeere f.
-snuva,
Waldweib m.
-snår, Dickicht n.
-sork, zool. Arvicola
glaveolus Waldmühlmaus f.
-stat, Forstbeamte
(pl.). [De lägre tjänstemännen äro Wald|schützen,
-aufseher, -wärter, Forst|schützen, -aufseher,
-warte m. m. o. kallaa, om de äro appayningsmän över
arbetars m. m., Förster, Unterförster; föreatandare
för Forstämter, Oberförstereien, Reviere kallas
Oberförster, Revierförster, Forstverwalter,
Forstmeister; högre lustanser Forstdirektionen,
chefen för en Porstdirektion är Oberforstmeister el.
Forstdirektor; såsom Zentralforstbehörde
fungerar i Preussen die Ministerialabteilung im
Finanzministerium, ordförande i Zentralforstbehörds
kallas Oberlandforstmeister, medlem Landforstmeister.]
-stig, Waldpfad m.
-stork, zool.s
ciconia nigra schwarzer Storch,
-styrelse,
Forstverwaltung f.
-taxation, skogst.
Forst|abschätzung, -taxation f.
-tjuvnad, Forstdiebstahl n.
mildare Forstentwendung f.
-tjärn, Waldsee
m.
-torp, Kötnergut n mit Waldrecht,
-trakt, Waldgegend f.
-troll, Wald|geist,
-teufel m.
-träd, Waldbaum m.
-tur,
Wald|partie, -tour f.
-ull, Waldwolle f.
-uppköpare,
Holzhändler m.
-uppsyningsman, Waldaufseher m.
-uv, zool. Asio otus Waldohreule f.
-vial, bot. Lathyrus silvester Waläkicher f.
-viol, bot. Viola silvestris Waldveilchen n.
-vård,
Waldpflege f.
-väg, Waldweg m.
-våen,
Forstwesen n.
-växt, 1. Wald wuchs m.
2.
Waldpflanze f.
-ås, Waldrücken m.
-åverkan, Forst-,
Holz-, Waldfrevel m.
-äng, Waldwiese f.
-ödla, zool. Lacerta rivipara Bergeidechse f.
skogvaktar‖e, Holz-, Wald|wärter, Waldhüter,
Forstgehilfe m. [Unter-]Förster m.
-boställe,
Försterhaus n.
sko‖hake, på håtar Hufstollen m.
-hammare, ⚙
Huf-, Beschlag|hammer m.
sko‖handel, Schuh- und Stiefelgeschäft n.
-handlare, Schuhwarenhändler m.
-horn,
Schuh|anzieher m. -horn n.
skoj, -et, O, 1. bedrägeri Schwindel n. Gaunerei
f. Scharlatanerie f. Hela saken är ~ die ganze
Sache ist Schwindel.
2. skämt Scherz, Spaß,
Schabernack m. Fülkm. Driva, föra
3. ovåen Lärm m. FP Radau m.
-a¹, I.intr.
I. bedraga schwindeln, betrügen, ~ med ngn
F e-m Mumpitz vormachen.
2. skämts.spaßen,
scherzen, i sht skol. Ulk treiben, ulken,
Dummheiten el. Unsinn machen, ~ med ngn e-n
zum besten haben, seinen Spaß mit e-m
treiben.
3. rånas lärmen, F P Radau machen.
II. tr. bedraga ~ ngn F e-n beschwindeln, på
ngt um etw. – Med beton. adv. ~ bort
verschachern. ~ på ngn ngt e-m etw.
anschwindeln el. FP andrehen,
-an.tig, a.
betrügerisch, schwindelhaft,
-arbyke, P
Schwindlerbande f.
-are, 1. bedragare
Schwindler, Gauner m.
2. skämtare Spaß|macher,
-vogel m. skälm Schelm, Schäker m.
-arfirma,
Schwindelfirma f.
-arfölje, -arpack, se
-arbyke.
-eri, -et, -er, Schwindelei f.
-frisk, a.
F zu Dummheiten, Scherz m. m. aufgelegt,
-ig, a. lustig, spaßhaft, F ulkig. Det var ~t
äv. F das machte Jux.
sko‖klack, Schuh-, Stiefel|absatz m.
-knäppare,
Schuhknöpfer m.
1. skola, (pres. sg. skall, pl. skola, F sing. o. pl. ska,
impf, skulle, sup. skolat) hjälpv. A. presensI.
temporalt, uttr. ren framtid = komma att Werden.
Jag skall gå, resa ich werde gehen, reisen;
han skall resa i morgon av, er reist morgen
ab; jag skall snart vara tillbaka ich bin
gleich wieder hier; når ~ vi resaf wann
reisen wir? med stort nöje vi se, om ..,
es soll uns zu großem Vergnügen
gereichen, wenn ...
II. modalt 1. befallning, uppmaning,
plikt, förmaning m. m. (ofta = böra), a) sollen.
b) med passlT Inf. Sein med zu + infin. Sökande
~ skriftligen insända sina betyg
Bewerber haben ihre Zeugnisse schriftlich
einzureichen; växeln skall återställas der
Wechsel ist zurückzustellen; auktionen skall
hållas i morgon die Auktion ist morgen
abzuhalten; auktionen, som skall hållas i morgon
die morgen abzuhaltende Auktion.
2. löfie,
1:a pers. WOllen, 2:a o. 8:e pors. SOllen. Jag skall
göra det för din skull das will ich
deinetwegen tun; jag skall (ri skola) aldrig göra
Bd mer das will ich (wollen wir) nie wieder
tun; den som gör detta skall få en
belöning wer dies tut, erhält e-e Belohnung;
ni ska få en riklig belöning Sie sollen el.
werden reichlich belohnt werden; lova mig,
att ni aldrig skall stjäla mera versprechen
Sie mir, daß Sie nie wieder stehlen wollen.
3. önskan. Vi hoppas, att våra tjänster ~
vara Eder välkomna wir hoffen, daß Ihnen
unsre Dienste willkommen sein mögen; han
skriver till mig, att jag skall välja ut några
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
