Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svarande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svarande – 1197 – svartsnäppa
widerung lassen; en fråga, som år svår att
~ på e-e schwer zu beantwortende Frage;
på denna fråga han jag ~ Ja diese Frage
kann ich mit ja beantworten; ~ på en
hälsning, en skål e-n Gruß, e-n Toast
erwidern; härpå ~des det ... hierauf erfolgte
die Antwort...; han frågade tnera, än hans
fader kundt på er fragte mehr, als der
Vater beantworten konnte; vad ~de han på
det? äv. was versetzte er darauf? ~ till
entsprechen (dat.), passen zu.
2. kort, på färg
dieselbe Farbe nachspielen el. nachziehen.
3. jur. på ett håromål e-e Klage
beantworten. - Med beton. adv. ~ em, ot O) göra
motiäjeiMr widersprechen, ngn e-m; b) ett
mot mitt företag ~nde hapital ein meinem
Unternehmen entsprechendes Kapital; han
hade ett däremot ~nde utseende er hatte ein
dementsprechendes Aussehen; se moto, .
svarande, -n, jur. Beklagte(r), Verklagte(r)
m f
-parten, -sidan, best. form, jur. der
beklagte Teil, die beklagte Partei.
svar|fyndig, -s|god
2. Vara ~, se äv. ej vara
-s|lös under -s|lös.
svaromål, Jar. Klagebeantwortung f.
Beantwortung der Klage. Avgiva ingå i ~, inlåta
sig på ~ e-e Klage beantworten; sich (ack.)
auf e-e Klage einlassen, sich verteidigen,
antworten, sich auf e-e Verteidigung el.
Widerlegung einlassen; dömas att ingå i ~ zur
Klage beantwortung verurteilt werden; vägra
att ingå i ~ sich weigern die Klage zu
beantworten.
-s|tid, jur. Einlassungsfrigt f
svars‖adress, Adresse f (als Erwiderung e-r
Thronrede),
-artikel, Gegenartikel m.
-god,
a. 1. antaglig, giltig annehmbar, gültig.
2.
slagnirdig schlagfertig,
-lös, a. Göra ngn e-m
den Mund stopfen el. schließen; kan stod ~
gentemot anklagelsen er konnte auf die
Anklage nichts erwidern; vara nichts
antworten können, um die Antwort verlegen
sein; ej vara nicht um die Antwort
verlegen sein, ss. egenskap nicht auf den Mund el.
P aufs Maul gefallen sein,
-löshet,
Verlegenheit f um e-e Antwort, Schweigen n.
-på
-stående, jur. Klagebehauptung f.
-skrift,
Gegenschrift f. jur. Klage[beantwortungs-]
Schrift f.
-stöt, fäkt. Gegenstoß m.
svart, I.o. äv. bildl. schwarz. En ~ (neger) ein
Schwarzer; ~ av ålder altersgeschwärzt; ~
höh hand. m. m. äv. Schwarzbuch n; ~ bröd
Schwarzbrot n. Pumpernickel w; en ~
förbrytelse ein schwarzes Verbrechen; (S) ~a
havet das Schwarze Meer; ~ håt Rappe m;
~a jorden geogr. Schwarzerde f; (S)~e Peter
kortspel schwarzer Peter; ~ tavla (i skola m. m.)
schwarze Tafel, med ståltrådsgaller schwarzes
Brett; ((S)~a örnsorden Schwarzer
Adlerorden; gatan var ~ av människor die Straße
war schwarz von Menschen.
II. s. oböjl.
Schwarz n. har draget ichack Schwarz
ist am Zuge; giva ngn ~ på vitt på att
han ... F es e-m schriftlich geben, daß er...;
göra ~ till vitt aus schwarz weiß machen;
ha ~ på vitt på ngt etw. schwarz auf weiß
haben; jag skall visa [er] på vitt på det
ich werde es Ihnen schwarz auf weiß zeigen;
gå klädd i in Schwarz gekleidet geh[e]n;
måla i ~ schwarz malen, ins Schwarze
malen, mit schwarzen Farben malen; se
allting i ~ alles schwarz sehen; en som
ser allting i ~ Schwarzseher(in) m (f).
Svartahavsflottan, best. form die Schwarz[e]meer-flotte.
svart‖aktig, a. schwärzlich,
-alf, Schwarzelf[e]
m (f).
-betning, ⚙ färg. Schwarzbeize f.
-betsa, ᆯ tr. ⚙ schwarz beizen,
-blå, a.
schwarzblau.
-broder, schwarzer Bruder,
Dominikaner[mönch] m.
-brun, a. schwarzbraun,
-brödrakloster, Dominikanerkloster n.
-fläckig, a.
schwarzfleckig.
-fotad, a. schwarzfüßig.
pluggskivling bot. Samtfußkrämpling m.
-färga, ᆯ tr. ⚙ schwarz färben,
-gul, a.
schwarzgelb.
-hakedopping, zool. podiceps auritus
Ohrentaucher, Ohrensteißfuß m.
-hallon, se
dyörn-här.
-havre, schwarz[körnig]er Hafer,
-huvad,
O, schwarzköpfig. -hå, zool. Spinax niger
schwarzer (brauner) Hai.
-hårig, a. schwarzhaarig,
-hö, bot. Bartichia alpina violette Klapper,
-klädd, p. a. schwarzgekleidet, in Schwarz, om
ram schwarz ausgeschlagen,
-konst, schwarze
Kunst, Schwarzkunst f.
-konstbok, Buch n
der Magie, Zauberbuch,
-konstmaner, komt.
Schwarzkunst, Schab|manier, -kunst f
-konstnär, Schwarzkünstler m.
-krita,
schwarze Kreide,
-kritteckning, schwarze
Kreide-zeichnung.
-krut, Schwarzpulver n.
-kråka,
zool. corvus corone Rabenkiähe, Krähe f.
-kummin, bot. Nigella sativa echter Schwarzkümmel,
-lagd, p. a. mit (von) dunkler Gesichtsfarbe,
-lockig, a. schwarz|lockig, -gelockt,
-lätt, se -lagd.
-malm, min. Magnetit,
Schwarzeisenstein m.
-mes, zool. Parus ater
Tannen-meise f.
-muskig, a. dunkelgebräunt,
-mylla,
schwarzer Humus, schwarze Erde,
-myra,
zool. Lasiui niger schwarzbraune Ameise,
-måla,
ᆯ tr. schwarz anstreichen,
-målning, bildl.
Schwarzmalerei f.
-na¹, intr. schwarz
werden. Det ~r för ögonen på mig es wird
mir schwarz vor den Augen,
-peppar,
schwarzer Pfeffer,
-plåt, ⚙ Schwarzblech n.
-poppel, bot. Populus nigra Schwarzpappel f.
-prickig,
a. schwarz|gesprenkelt,
-getupft, -randig, a.
schwarzstreifig.
-riska, se under riska.
-rock,
förakti. Schwarzrock, Pfaffe m.
-rost, se under 1. rost 2.
-rot, bot. Scononera hispanica echte
Schwarzwurzel,
-räv, zool. Cania argentatus Silber-,
Schwarz|fuchs m. som püisverk Schwarzfüchse
(pl.).
-senap, bot. Melanosinapis communit Schwarzei
Senf,
-sjuk, a. eifersüchtig, på auf (ack.),
-sjuka, Eifersucht f. på auf (ack.),
-skäggig, a.
schwarzbärtig, -snäppa, zool. Totanm fuseus gro-
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>