Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vertygsetui ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verktygsetul – 1427 – veta
verktygs‖etui, Werkzeugfutteral
-fabrik, ⚙
Werkzeugfabrik f.
-hyria, Werkzeugbrett n.
-låda, Werkzeugkasten ~
-maskin, è
Werkzeugmaschine f.
-necessär, Werkzeugtasche
f.
-skaft, Werkzeuggriff m.
-skåp,
Werkzeugschrank ~
-stål, ⚙ Werkzeugstahl m.
-våka,
Werkzeugtasche f.
Verld, m. m., se värld m. m.
vermeil, -en, O, Vermeil n. -s,
vermicell‖er, pl. Nudeln, Vermicellen (pl.). -fa-
brik, ⚙ Nudelfabrik f.
vermikulär, a. wurmförmig, vermikular.
Vermland, se Värmland.
vermländlling, -sk, -ska, se vårmländ|ing, -sk,
-ska.
vermouth, vermut, -en, O, Wermut m.
Verner, npr. Werner m.
vernersk, a. ~a lagen språkv. Verners Gesetz
n.
Verona, npr. geogr. Verona n. Invånare i
Veronese m. mour. (adj. Veroneser,
veronesisch.
veronal, -en, O, kem. Veronal n.
Veronika, npr. Veronika f.
verop, Weh-, Jammer|ruf m.
Werra, npr. flod dia Werra.
vers, -en, -er, ibl. -, 1. Vers (förk. V.) m. ~ens
början Versanfang m; skriva ~ Verse
machen; på ~ in Versen; sätta på ~ in
Verse bringen.
2. F strof Strophe f. i bibei
m. m. Absatz m. Gråta en ~ F ein bißchen
weinen, ein paar Tränen vergießen; sjunga
på sista ~en biwi. auf dem letzten Loche
pfeifen, ibl. auf dem Aussterbeetat stehen,
-accent, metr. Versakzent m.
versal, -en, -er, Versal m. -s,
-ien, Versalbuch-
stabe m. Versalie f.
-bokstav, se foreg.
vers‖art, Versart f.
-betoning, Vers|akzent m.
-betonung f.
-bildning, Versbildung f.
-byggnad, Versbau m.
verserad, p. a. 1. erfahren, bewandert, versiert,
i in (dat.).
2. världsvan weltgewandt,
vers‖form, Versform f.
-fot, Versfuß m.
versifi‖era¹, tr. versifizieren, in Verse bringen,
-ering, Versifizierung f.
-kation, -en, O,
Vers|bildung f. -bau m. Versifikation f.
-katorisk,
a. verskünstlerisch,
-katör, -en, -er,
Versifi-kator, Verskünstler m.
versindelning, Einteilung f des Verses (der
Verse).
version, -en, -er, Auffassang, Lesart, Version
vers‖konst, Verskunst f.
-konstnär,
Verskünstler m.
-lära, Verslehre f.
-makare, F
Vers[e]|macher,
-drechsler, Keimschmied,
Dichterling, Versifex m.
-makeri, -et, -er, F
Versemacherei
-mått, Versmaß n.
-rad,
Verszeile f.
-rytm, Rhythmus m (des Verses).
-skriveri, se -makeri.
-slag, Versart f.
-stump,
F Liedchen n. ein paar Strophen el. Verse.
verst, se 2. värst.
verstakt, Verstakt m.
vertebral, a. zool. wirbelbeinig, vertebral,
Wirbel-.
-kanal, too|. Wirbel-, Mark|kanal m.
-system, zool. Vertebral-, Spinal|system n.
vertebrat, -en, -er, zool. Vertebrat|[e]n, -en, -en,
Wirbeltier n.
vertebrer|ad, p. a. zool. Wirbel-, -at djur, se
vertebrat.
vertikal, a. mat. senkrecht, lotrecht,
scheitelrecht, vertikal,
-cirkel, mat. Vertikalkreis m.
-linje, mat. Vertikallinie, Lotrechte, Lotlinie
f.
-plan, mat. Vertikalebene f.
-projektion,
geom. Vertikalprojektion f. Aufriß m.
-ramsåg,
⚙ Vertikalgattersäge f.
-vinkel, mat.
Scheitelwinkel m.
verv, -en, O, Verve f. Schwung m.
künstlerisches Feuer.
Weser, npr. flod die Weser,
vesikatorium, läk. Scharfsalbe f.
vesik‖el, -eln, -lar, anat., läk. Blåchen n.
-ulär,
o. vesikular, blåchenförmig.
vesir, -en, -er, Wesir, Yezier m. -s, -e,
-värdighet, Wesirat n. -[e]s, -e,
wesleyan, -en, -er, Wesleyaner m.
-sk, a.
wes-leyanisch.
vesp‖a, -an, -or, zool. Wespe f. -[e]bo,
Wespennest n.
vesper, -n, O, Vesper f. Let ringer till es
läutet xur Vesper.
-gudstjänst, Vesper f. Gå
till ~ in die Vesper gehen,
-klocka,
Yes-perglocke f.
-sång, Vespergesang m.
vesphök, – bivråk.
vessellldjur, -släkte, se vessle|djur, -släkte.
vessl‖a, -an, -or, zool. Wiesel n. Små~ Putoriaa
(Muittia) Toigarifl kleines Wiesel,
-e|djur,
wieselähnliches Tier.
-e|släkte, Gattung f der
Wiesel.
vest m. m., se våt n. m.
Vesta, npr. Yesta f. ~ pråtinna
Yestaprie-sterin f.
vdstal, -en, -er, Yestalin f.
-isk, a. vestalisch.
~ jungfru vestalische Jungfrau, Yestalin f.
vest‖an, -er, m våt|an, -er,
Westerwald, npr. geogr. der Westerwald.
westfalare, -n, -, Westfale w.
Westfalen, npr. geogr. Westfalen n.
westfalisk, a. westfältsch. freden hist. der
Westfältsche Friede[n]; ~a porten geogr. die
Westfältsche Pforte.
vestibül, -en, -er, Vorhalle, Eintrittshalle f.
Vestibül n. -s, -e, post. Schaltervorflur m.
anat. Vorhof m.
vestitur, -en, O, Yestitur f.
vesuvian, -en, O, min. Yesuvian el.
Vesuvius, n|?R. geogr. der Yesuv, motir. (adj.
vesuvisch.
vetla, (pres. vet, imp. visste, -at) tr. wissen, k&ona
tm kennen. A. Gå då, vet jag ! F so geh doch!
(vart reser du m. m. ?) till Berlin, vet jag F na,
nach Berlin; ... ja, inte vet jag F ja, das weiß
ich nicht; det är inga småsaker, ska ni
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
