Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - ärla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärla – 1508 – äta
ärl|a, -an, -or, zool. Motaciiu Bachstelze f. Grå
~ M. sulphurea graue Bachstelze, Gebirgsstelze;
gul ~ M. flava Schaf-, Vieh|stelze, gelbe
Bachstelze; ~t m. citreola Sporenstelze;
sädes~ M. alba Bachstelze.
ärlig, a. ehrlich, F anständig, ordentlich.
mans barn ehrlicher Leute Kind; en ~ rock
ein anständiger Kock; en ~ bit mat ein
anständiger el. ordentlicher Happen; det går
till es geht mit ehrlichen Dingen zu. -en,
adv., se årlig,
-het, Ehrlichkeit f. varar
längst ordspr. ehrlich währt am längsten.
ärm, -en, -ar, Ärmel m. Skaka ngt ur
bildl. etw. aus dem Ärmel schütteln,
-bräde,
Ärmelholz n.
-foder, Ärmelfutter n.
-holk,
lösärm.
-linning, se armlinning.
-skyddare,
Schutzärmel, Ärmelschoner m.
-spjäll, bs
armspjåll.
-sprund, Ärmelschlitz m.
-strykbräde, Ärmelplättbrett n.
-uppslag,
Ärmel-aufschlag m.
ärna; -n ämna.
äro‖full, -rik, o. ehrenvoll, ruhmvoll,
glor|reich, -würdig. Dö en ~ död äv. rühmlich
sterben.
ärr, -en, Narbe efter hugg Schmarre f.
efter ett huggsår Narbe e-r Hiebwunde; ~
efter sår Narbe nach der Heilung von
Wunden.
-a¹ sig, refl. [sich] vernarben,
verharschen. Såret sig långsamt die Wunde
vernarbt el. verharscht langsam.
-as¹, intr.
dep., se ärra sig.
-bilda, se roreg. -bildning.
Vernarbung f.
-ig, a. narbig, efter huggsår
schmarrig.
-tatuering, retens~ Ziernarben (pl.).
ärt, -en, -er, bot. Pisum Erbse f. ~er (soppa)
Erbs[en]suppe f; ~er och flåh Erbs[en]-suppe
mit Schweinefleisch el. Speck; ~
P. umbellatum Doldenerbse; grå~ P. aryenee
Ackererbse, äv. Stockerbse, wilde Erbse;
gul~ p. sativum Saat-, Feld-, Garten-,
Schoten-, Brech|erbse; socker~ p. saccharatum
Zukkererbse; vild~, se grå~; vit~ se gul~;
åker~, se gråest. -a, -an, -or, se föreg.
-balja,
Erbsen|schote, -hülse f.
-blomma,
Erbsenblüte f.
-blomstrig, o. bot. Erbsenblütler
(pl.), Papilionatae Schmetterlingsblütler,
-buske,
bot. Caragana Erbsenstrauch m.
FyrväppUngs-~ O, fruteicem kleiner Erbsenstrauch; sibirisk
o. arboresceni großer Erbsenstrauch.
-bössa,
Blasrohr n. -förmig, a. erbsenförmig.
-gallmygg, zool. Contarinia pisi Erbsengallmücke f.
-gryn, koll. Erbsengraupen (pl.).
-grön, a.
erbsengrün.
-halm, Erbs[en]stroh n.
-korv,
Erbswurst f.
-land, Erbsenfeld n.
-mjöl,
Erbsenmehl n.
-puré, kök. Erbsen|püree n (f), -brei
m.
-skida, se -balja.
ärtskock|a, -an, -or, bot. 1. Cynara Artischocke
f. Kardon~ c. cardunculus Kardone, Karde f
spanische Artischoke; kron~ se d. o.
2. se
jord~.
ärt‖smyg, se -sångare,
-soppa, Erbs[en]suppe f.
-stor, a. erbsengroß,
-sångare, zool. Sjiyia curruoa
(garrula) Zaun-, Haus|grasmücke f. Müllerchen
n.
-säng, tradg. Erbsenbeet n.
-tripsan, zool.
Physopua robusta Erbsenblasenfuß m.
-träd, bot.
Robinia Robinie f Acacia~ b. Pseudaoacia wilde
Robinie, unechte Akazia.
-törne, bot. uiex
europaeus Gaspeldorn, Stechginster, Hecksame
m.
-vecklare, zool. Grapholitha nigricana brauuer
Erbsenwickler,
-vivel, zool. Sitona lineata
liniierter Graurüßler.
-välling, Erbs[en]|suppe f.
-brei m. Sälja ngt för en ~ bildl. etw. um ein
Linsengericht verkaufen,
-växter, pl. bot.
Leguminosae Legumiuosen, Hülsenfrüchtige
(pl.).
-åker, Erbsenacker m.
ärv‖a; (-de, -t,) tr. o. intr. erben, ererben, -cfa
godsj titlar ererbte Güter, Titel; få ~ ngn
e-n beerben; han fick er hat geerbt el. e-e
Erbschaft gemacht; ~ sin hustru seine Frau
beerben; ~ Guds rike das Keich Gottes
erben; ~ ngt efter ngn etw. von e-m erben,
-da|balk, jur. Erbrecht n.
åk‖a¹, tr. fordern, verlangen, begehren, ~
ljud Schweigen gebieten, ums Wort bitten,
-anden, pl. parl. Forderungen (pl.).
åping, -en, -ar, zool. junges Natter-,
Viper|weibchen.
ås, -et, 1. kort. As n.
-ses, -se, Daus n.
-es, -e O, -er– .
2. på t&ming Eins f Två
zwei Einsen,
åse. Vara i sitt in seinem Esse el.
Element sein; vara ur sitt ~ nicht in seinem
Esse el. Element sein.
åsj|a, -an, -or, Esse, Schmiedeesse f. i sht
transportabel Schmiede-Herd m.
åtetik, m. m., se estetik m. m.
ät‖a–´, (åt, -it) tr. o. intr. essen, zu sich
nehmen, genießen, i Bmyg naschen, om djur o. P om
månniskor fressen. Vi höllo just på att ~ wir
waren gerade beim Essen; frukost
frühstücken, Frühstück essen; ~ kvällsmat (F
kväll) zu Abend essen, Abendbrot essen;
middag [zu] Mittag essen, Mittagbrot essen;
råttan -er ett hål i duken die Maus frißt ein
Loch ins Tuch; ~ sig mätt sich sätt essen
el. om djur fressen; ~ sig stinn sich voll
fressen; ~ ngn utfattig e-n arm essen, F e-m die
Haare vom Kopf essen; ~ som en varg P
wie ein Wolf el. wie ein Scheunendrescher
fressen; ~ så att det blir vackert väder ung.
ist der Teller nicht leer, wird das Wetter
nicht gut; ~ ihjäl sig sich tot|essen,
-fressen, jfr under ihjäl ; ~ ute außer dem Hause,
draußen el. im Freien essen el. speisen;
av ngt von etw. essen el. genießen; jag
kan icke ~ mera därav ich kann nichts
mehr davon genießen; ~ för tjugu für
zehn essen; ~ på ngn F bildl. auf e-m
herumhacken; ~ på ngt an etw. (dat.) essen
(fressen). – Med beton. adv. ~ sig igenom om
djur sich durchfressen, om stickor m. m. sich
durchbohren. ~ sig in om djur sich einfressen,
om stickor m. m. sich einbohren, om vatten sich
1 S 3 4
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
