- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
215

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.215

met, in; modig och rask var hon redan som barn, och
i stället för att skrika på hjelp, fattade hon en stilett,
och med den i handen dref den tolfåriga flickan den
hufyudyre och skamfulle brottslingen ur rummet samt
riglade dörren. Men den afsyimmade styfmodern
förmådde hon ej återkalla till lifvet — läkare måste
efterskickas, den häftiga skrämseln och sinnesrörelsen var
nära, i den belägenhet hon befann sig, att kosta henne
lifvet. Se der orsaken till hennes svaga helsa och
fruktan för fångar."

"Ar detta äfven skälet till hennes dotters afsky
för all beröring med fängelset, eller har äfven hon mera
enskilda orsaker att förakta oss?" frågade jag, skakad
af alla dessa meddelanden.

"Förakta fångar!" sade han med någon ovilja,
"Aurora föraktar endast dåligheter och afskyr brotten,
men ej oss; men om du menar, att hon hyser den tron,
att en daglig och förtrolig beröring med fängelselifvet
verkar demoraliserande, så har hon fulla skäl till en
sådan tro, och den sinnesrörelse du såg henne visa, då
hennes styfmor talade om tjenstemäns söner, hvilka fa
sin första uppfostran bland brottslingar, hade sin grund
i den bittra erfarenhet hon fått genom sin förlofning
med just en sådan ung man."

Jag förmådde ej bedja honom fortsätta, men han
gjorde det ändå; han ville på en gång bringa mig till
förnuft.

"Hennes far hade tjenstledighet för att göra en
längre resa i enskilda angelägenheter. En ung, ståtlig
underlöjtnant förordnades att bestrida hans tjenst under
tiden, hans far hade varit fängelsedirektör och sonen
var från sin barndom van att umgås med fångar. Fadern
önskade, att sonen skulle ingå i fångvårdens tjenst, i
hvilken dels faderns inflytande, dels sonens
officersvärdighet med lätthet skulle skaffa honom befordran.
Denne unge älskvärde, ja snillrike man vann Auroras
hjerta och hennes fars bifall. Hvad skall jag vidare
säga dig om honom, än att hans hjerta och tänkesätt
voro i grund förderfvade. Länge lyckades han ej dölja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free