Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 17 maj.
Det är vår!... Jag ser, ifrån mitt fönster, skyarne, jagade af friska vindar, segla som glänsande svanor i det klara blå; jag ser örnen flyga högre än dessa, allt högre och högre upp mot ljusets banor. — Ack, jag ville kunna göra som de! — ville känna v^arm lifgifvande vårluft! Hvad det är trångt och kvaft härinne, huru friskt och härligt där borta — där morgonrodnaden står! Jag ville... ack, vet jag väl rätt hvad jag vill?
Hemliga och dunkla trånad,
Upp ur själens ödemarker
Stigen som ett morgontöcken,
Utaf tysta vindar jagad,
Utaf dolda andar manad,
Drar du fjärran, drar du fjärran
Mot en aldrig skådad kust.
Öfver lifvets rosengårdar,
Öfver hoppets gröna lunder
Far du fram; din anda sveper
Likdräkt öfver hela jorden,
Lik en hemsjuk själ, som tynar
I det sköna främmanlandet
Och ser inga blommor där.
Mäktigt fattar du mitt sinne,
Låter mina tårar rinna
Af en ljuf och okänd smärta.
Och mitt hjärta, — hur det klappar!
Ack, det fängelset vill spränga!
Det vill ut till ljus och värma,
Längtar till ett annat hem.
»Dit, där utur österflammor
Dagen ren och mäktig stiger,
Dit, där bortom västervågor
Han sin gyllne fackla sänker,
Dit jag ville, dit jag ville,
Längtar, längtar ditåt fara,
öfver land och öfver haf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
