Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konungsliga örn, som svingar
Uti ljusets gyllne kretsar,
Lätta sky, som västanvindar
Smeka i den fria rymden:
Sälle, sägen mig, där borta
Är väl allt så klart och härligt,
Är väl frihet allt och frid?
O, jag ville med dig fara,
Örn, på solens flammebana!
Sky, jag ville med dig sväfva
Bort mot kvällens purpurstränder!
Där på vindars armar gunga,
Sjungande min egen vaggsång
Uti outsägligt väl!»
Så jag ropte — örnen sänkte
Flykten till sitt bo på klippan,
Skyn försvann i luften blå.
Ensam stod jag, vinden lekte
Med min klagan, som med sorgsna
Tonerna ur eolsharpan.
Uti luften de förklinga,
Utan genljud, utan svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
