Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hudens byggnad och förrättningar - 5. Utdunstningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUDENS BYGGNAD OCH FÖRRÄTTNINGAR.
11
som
symptom, som pläga följa på vistelsen i illa vädrade rum,
i öfverbefolkade lokaler och så vidare, icke, som man förr
trodde, bero på anhopning af kolsyra i luften. Kolsyran
är oskyldig. Det är dels en del luktande, utdunstande
ämnen, dels afdunstningen från de i sönderdelning stadda
smutsämnena på kläderna och på kroppen, som alstra alla
dessa välbekanta symptom af instängd luft, såsom tyngd
åt hufvudet, hufvudvärk, äckel, kräkningar och så vidare,
man plägar känna efter längre tids vistelse i illa
ventilerade och öfverbefolkade rum. Man har med ett
gemensamt namn kallat dessa ämnen antropotoxiner eller
människogifter. Mot dem hjälper ej endast vädring och
frisk luft. Dessa äro goda medel att lindra det onda, men
de kunna ej helt afhjälpa det. » » Det är,» såsom den store
hygienikern prof. Max von Pettenkofer i München en gång
med en drastisk liknelse yttrade, »icke nog med att vädra.
Om man har en gödselhög i sitt rum, så hjälper vädringen
föga, förr än man undanskaffat gödselhögen.»
Det är därför rent af en social plikt mot sina
medmänniskor att hafva en någorlunda ren och nybadad kropp
samt rena kläder, så att man ej med sin utdunstning
förgiftar luften, vare sig i hemmen för sina anhöriga eller i
offentliga lokaler såsom kyrkor, teatrar, föreläsningslokaler
med flera för den stora allmänheten.*)
Den bleka hyn, hufvudvärken, blodbristen och
lifsledan m. m., som man så ofta finner i fattiga, trånga och
smutsiga hem, beror nog till en stor del på den osunda
luft, som dessas invånare dag och natt nödgas inandas.
Människorna skulle blifva gladare, få mera lefnadsmod och
vara bättre rustade mot lifvets motigheter, om de alla
förstode konsten att bada, hade lärt att uppskatta nyttan
och njutningen af bad, och slutligen om de sattes i
tillfälle att få bad allesamman, både fattiga och rika,
landtbor och stadsbor, små och stora. Ty hufvudmedlet att
vinna alla de fördelar, som vi påpekat följa af en god
renlighet, heter just bad.
*) Se Verdandis småskrifter: »Om renlighet och frisk luft» af prof.
Hj. Öhrwall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
