Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Baden förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
BAD ÄR HÄLSA.
"
hade att undfägna en kär gäst med, var ett uppfriskande
bad. Den resande, som kom på besök, fick alltid först ett
bad, att krya upp sig med efter resans besvärligheter, och
först sedan infördes han i huset och undfägnades med mat
och dryck.
Allt detta ha vi glömt bort nu för tiden både i Sverge
och i de flästa andra länder. I vår hufvudstad Stockholm
ges t. ex. på våra stora varmbadinrättningar föga mer än
ett bad per år och individ, och dock varar i vårt klimat
den tid, under hvilken sjöbad icke lämpligen kunna tagas,
öfver halfva året! När det är så ställt i landets
hufvudstad, huru skall det då vara i de mindre städerna och på
landet? Befolkningen där badar säkerligen i genomsnitt
icke så ofta som en gång om året under den kalla
årstiden. Och kvinnorna, som enligt de flästa statistiska
utredningar ej bada hälften så ofta som männen, huru
ofta få väl de ett bad under den långa nordiska vintern?
Allt detta är sorgligt, men sant och tränger till
förändring. Mycket har på senare tiden gjorts för att
åstadkomma en bättre sakernas ordning genom skolbad och
genom anordnande af billiga bad i städerna. Så föreligger,
då detta skrifves, i Stockholm inför stadsfullmäktige ett
förslag om uppförande på stadens bekostnad af ett stort
folkbad, och i Gäfle är det föreslaget att använda en fond,
som blifvit skänkt till staden af en varmhjärtad
medborgare, P. A. Murén, till ett storartat badhus med billiga
bad för menige man.
Men mycket återstår att göra, och bland detta det
viktigaste, nämligen att förskaffa folkets stora flertal lust
att bada och ett värkligt behof af och längtan efter bad.
Förefunnes sådan, så komme nog badinrättningarna så
småningom, så godt som af sig själfva.
OSS.
Finnar och ryssar stå i dessa afseenden långt framför
Hos dem, däraf namnet »finsk badstu», användes
än i dag det gamla hederliga badstubadet ganska flitigt,
hos oss däremot finnes endast i en eller annan aflägsen
bygd en gammal obegagnad badstu, som står kvar som
ett minne från en svunnen tid och från ett, åtminstone i
dessa afseenden, förståndigare släkte än det nu lefvande
(se fig. 8 o. 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
