Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fostra ungdomen till kraft och härdighet genom att tidigt vänja
den vid kroppsansträngningar och mödor, vid hetta och köld.
Dagligen öfvade sig ynglingarne. (och äfven de unga flickorna) med
nakna, oljesmorda kroppar på dertill bestämda platser, palästra,
dromos, i kapplöpning, kastning och brottning oeh togo derpå kalla
bad, stundom med föregående kraftigt svettbad, medelst glödgade
vattenbegjutna stenar. H ärifrån rom rarnes lacomcum, lakonska
badstu’.
En palästra invid en flod eller en damm, med tjenlig lokal
lör oljefrottering, och svettbad, var den enkla början, ur hvilken
det sedan så namnkunniga grekiska Gymnasion utvecklade- sig och
till de olympiska spel, H ellas’ ära oeh stolthet, efter hvilka det i
nära tolf århundraden indelade sin tidräkning, från 776 f. Chr.
till 394 e. Chr., Pindaros, olympiska kämpadaternas skald, prisar
nyttan af dessa öfningar. — »Vatten är dock det bästa», u q l g t o v
p s v v Öo j q , tillager han!
Som en m otsats till de stränga dorierna, uppträdde de lä tt-
rörliga jonierna på Arkipelagens stränder, der Attika med Athen
blef m edelpunkten för deras kultur. Af samma ursprung och reli-
giösa traditioner som dorierna, sam mansm älte de likväl hastigare
med det gamla kulturfolk, som före och jem te dem bebodde Grek-
land, pelasgerna, och sägas från dessa erhållit det lifligare lynne,
samt det utpräglade form- och skönhetssinne, som utm ärkte dem
framför andra stammar af ariskt blod och som kom dem att ifrån en
mera estetisk synpunkt uppfatta den doriska gymnastikens formföräd-
lande betydelse.. Men a andra sidan hade en mångsidig beröring med
assyrisk-persiska och föniciska folk hos dem småningom utvecklat
en prakt- och njutningslystnad, som äfven för lifvets alldagliga
behof fordrade en viss beqvämlighet och en värdig yttre form. Så
uppstodo efter Kimons lyckliga Perserkrig och under den skönhets-
älskande Perikles, jem te tem pel och andra statsbyggnader, äfven
storartadt anlagda Gymnasier, med skiljda lokaler för alla de olika
öfningar och sysslor, som numera förekommo inom de anstalter,
der det stolta Athens lefnadsfriska ungdom skulle hem ta helsa och
visdom. Täflingsbanan omgafs nu af täckta pelargångar och andra
hyB§nader, der fria män al alla åldrar dagligen under alla .årstider
samlades för att deltaga uti ejler åskåda de många slags kropps-
öfningai^ och täflingar, som här utfördes under ledning och uppsigt
af kunniga lärare och föreståndare, Pädotriber, Gymnaster, Alipter,
hvilka ^genom öfning och rik erfarenhet kommit i besittning af
stoia insigter i allt hvad som hörde till en sund helsovård och
mången gång med framgång behandlade kroniska lidanden. Läkarne
begagnade sig ofta af dessa gym nasters och alipters erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
