Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår synods förhållande till den öfriga lutherska kyrkan här i landet. Af dr G. A. Brandelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDS BORG
235
norskarna hade ock en, pastor Paul Andersen.
Äfvenledes fanns ett svenskt ombud från Andover
och ett norskt från Racine, Wisconsin. Allt som
allt voro endast sju pastorer och sex lekmän
närvarande. Esbjörn hann icke fram förrän den 19
september, och vid det laget hade konstitution
och läroartikel redan antagits. Den förra var nog
inte helt till Esbjörns belåtenhet, och han
reserverade sig äfven emot den antagna läroartikeln
och anhöll, att reservationen måtte gälla
äfven församlingen.
Nog skola somliga bland våra läsare
förvånas öfver att vår förste pastor här
i landet, hvilken vi räkna såsom vår
synods egentlige banbrytare, förenade sig
med hade amerikaner, tyskar och norskar
redan innan han varit i landet i två hela
år. Dessförinnan hade han ock försökt
sig på att samarbeta med
kongregationa-listerna. Pä den tiden var man
sannerligen ej så rädd, som man är i dag, för
att ha någonting att göra med sädana
som kalla sig för vara medbröder i tron,
äfven om de tala annat tungomål än
svenskan. Och hvad mera är, pastor
Esbjörn var inte den ende, som hade
sådana tankar. Året därpå, 1852, anlände
pastor T. N. Hasselquist från Sverige.
Han hann inte mer än komma till
Illinois, så förde Esbjörn honom till
synodens möte i Chicago i oktober manad
samma ar, och äfven han gick med in i
synoden. Vid samma möte erhöllo C. J.
Valentin och M. F. Hakanson
prediko-fullmakt. Vid detta möte hade
skandinaverna nio lärare och amerikanerna
endast sju. Synodens läroartikel blef ock ändrad
såtillvida, att när det förut stått i afseende på
den Augsburgiska bekännelsen, att dess lära var
"mainly correct", skulle det hädanefter stå
"cor-rect". Svenskarnas och skandinavernas inflytande
var ej litet.
Synodens tredje årsmöte hölls i Galesburg, III.,
i den svenska lutherska kyrkan, i oktober 1853.
Vid detta möte ordinerades AI. F. Håkanson, och
pastor Erland Carlsson, som under sommaren an-
ländt fran Sverige, blef intagen i synoden. Vid
mötet paföljande höst erhöll A. Andreen
prediko-fullmakt, och 1855 erhöllo P. A. Cederstam och
Erik Norelius likaledes predikofullmakt. Vid
samma möte beslöts att upprätta en skandinavisk
professur vid Illinois State University i
Springfield, 111. I sammanhang därmed antogs följande
resolution, som i och för sig är ganska märklig,
i det att den lägger i dagen det brinnande nit
PR0KES80R i.. C. ESBJÖRN",
Augustuna Seminar.va furste president.
hvarmed våra första lärare grepo sig an med
arbetet att förse vårt folk med Guds ords predikan.
Resolutionen har följande lydelse: "På grund af
det stora behofvet af präster bland våra svenska
och norska församlingar, och som det
nödvändigtvis måste draga ut på tiden, innan några kunna
bli fullt beredda att utgå från vårt universitet,
därför vare det beslutadt, att vi framställa till
synodens öfvervägande frågan att sända en af våra
bröder till Sverige och Norge i ändamål att in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
