Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några brev och en tidskrift - Hjalmar Söderberg, C. D. af Wirsén, Gustaf Fröding, Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
— — Det gällde för kvinnorna liksom för männen först och
främst att skaffa sig en ställning, där de kunde förtjäna sitt
bröd. Så mycket bättre, om den också skänkte arbetsglädje.
Men hur ofta kunde männen finna ett arbete, som genom sin
egenart gjorde det? Hur skulle då kvinnorna, som kommit
sist på arbetsmarknaden, kunna göra det. De som männen
finge nöja sig med den ringare glädje, som varje arbete
kunde skänka. Var det så angenämt att som ”bildad
barnsköterska” komma in i en främmande familj, där man utan
en ovanlig begåvning saknade all auktoritet över barnen, men
vore bunden tjugofyra timmar i dygnet! Den stackars
guvernanten var en tillräckligt varnande typ. Den i och för sig
icke uppmuntrande kontorsstolen gav i jämförelse med
guvernantskapet en oerhört självständig ställning och åtminstone
någon del av dagen fri. Vad var då det nya talet om
missbrukad kvinnokraft, som icke gav arbetsglädje, annat än å ena
sidan ett upprepande av det gamla modersrådet: ”spinn, spinn,
dotter min, i morgon kommer friarn din” och å den andra ett
upprepande av Marie Antoinettes välvilliga påstådda råd till
de uthungrade parisarna, att om de icke hade bröd, kunde de
ju äta bakelser?
Medarbetarna i tidskriften voro många, både svenska och
utländska, och innehållet omfattade allt, som var eller kunde
göras till föremål för aktuell debatt, från politik och juridik,
historia, biografi, ekonomi, naturvetenskap och filosofi till
litteratur och konst, teater och musik. Johan Bergman skrev om
vetenskaplig eller asketisk uppfattning av nykterhetsfrågan,
Georg Adler om illusion och suggestion i socialpolitiken, om
Bismarcks socialpolitik och mycket annat, Enrico Ferri om
den positiva straffrättsskolan, Cesare Lombroso om «religion
och brott, Sidney Webb om minimallön, Bernhard Shaw om
den internationella socialistkongressen i London 1896,
Maximilian Harden om utställningar, Knut Tengdahl om
Stockholms bostadsförhållanden, Alfred Jensen skildrade sina
upplevelser bland bosnier och slovaker, Algot Ruhe sina från Lyon,
Max Miller orienterade om jämförande mytologi och Elisée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
