Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Några brev och en tidskrift - Hjalmar Söderberg, C. D. af Wirsén, Gustaf Fröding, Ellen Key - Karl Staaff, August Lindberg, Henrik Ibsen. Politik och teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Reclus om förhistoriska ting, Emil Rathenau om
elektroteknikens nyare resultat, N. V. E. Nordenmark om den
Kant-Laplaceska världshypotesen, Karl af Geijerstam om Madame
Blavatsky, Allen Vannerus om tro och vetande, Adolf
Strömstedt om sjuka själar, Rudolf Kjellén ”Några tankar om
begreppet reaktion ”, Carl Forsstrand skrev om
naturvetenskap och under skiftande signaturer i olika ämnen.
Skönlitterära bidrag lämnades även av Adolf Paul, Daniel
Fallström, Georg Nordensvan, Per Hallström, Gustaf af
Geijerstam, Karl Erik Forsslund, Lennart Hennings (Ruben
G:son Berg), Ernst Didring, Jane Gernandt Claine. Som
litteraturkritiker medverkade Hjalmar Söderberg, Karl A.
Tavaststjerna, Gustaf af Geijerstam, Johan Mårtensen m. fl.
Som konstanmälare mest Klas Fåhræus, men även Johan Kruse.
Som teatergranskare utom Thyselius själv Charles Johansson.
KARL STAAFF, AUGUST LINDBERG, HENRIK
IBSEN. POLITIK OCH TEATER.
Den flitigaste medarbetaren var redaktören själv. I mest
varje häfte — två i månaden första året och därefter ett —
bidrog han med någon längre artikel, emellanåt flera. För att
icke synas för ofta gömde han sig under olika signaturer:
Gasparone, Gil Blas, Kurt och några till. Mest höll han sig
till teatern, men gjorde täta strandhugg även inom politiken
och litteraturen samt för övrigt varhelst något föreföll, som
fångade hans intresse, och det var mycket, Hans skrivsätt
var oslipat, med förkärlek polemiskt och i dubbel mening
personligt: gav uttryck åt hans egen personliga mening och
tog sikte på det personliga i en sak. Hans syn på sina
medmänniskor var övervägande kritisk, även då han satte värde
på dem, men uteslöt icke uttryck för hög uppskattning, när han
blev tagen av något. Hans uppriktighet var hänsynslös och
frågade varken efter person, parti eller kotteri. Hans
läggning var radikal och oppositionell. Han erkände inga
auktoriteter och gick hellre mot än med strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
