Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Mauritz Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
han gärna sett principiellt på detsamma. En sak, som han
arbetat mycket för och tog upp redan vid sin andra riksdag
var behovet av allom tillgängliga samlingslokaler på
landsbygden, så att markägarna inte kunde göra församlingsfriheten
om intet genom att vägra plats för möten, som de inte tyckte
om. De sociala framstegen ha gått i hans anda, och det är nog
inte många, som gjorts utan hans aktiva medverkan som
riksdagsman eller publicist eller bäggedera. I riksdagen ägnades
en väsentlig del av hans arbete åt författningsfrågorna. Han
var under många år ledamot av konstitutionsutskottet och
deltog även eljes i de konstitutionella beredningarna. När
utrikesnämnden inrättades, sattes han in i den. Vid
avgörandena i försvarsfrågan tillhörde han försvarsberedningarna och
det särskilda försvarsutskottet. Han har alltid hållit på ett
efter våra tillgångar starkt försvar, och 1901 förordade
Karlstads-Tidningen liksom Adolf Hedin i strid med partiet den
försvarsordning, som då antogs. Ehuru han på grund av sin
särställning i flera frågor icke kunde tjänstgöra som fast
talesman för partiet, lyssnade man till honom med den respekt,
som en personlighet av hans mått alltid inger. Även
motståndarna uppskattade honom. Biskop Billing och han voro
synnerligen kontanta. Kammaren har kanske lagt märke till,
sade Billing en gång, att Hellberg och jag trivas bra med
varann. Det kommer sig av, att vi båda förstå oss på skämt.
Naturligtvis har han inte förstånd att rösta på samma sätt
som jag.
Politiken har emellertid, säger han själv, aldrig riktigt tagit
hans intresse. Han har i den alltid känt sig som dilettant.
Mer har han gått upp i kulturella strävanden. Under
några år höll han föredrag ute i bygderna för att väcka
folks, särskilt ungdomens, intresse för ”folkvett”, för
ett slags vars mans gentlemannaideal, som han genom en
rad konkreta exempel sökte göra praktiskt gripbart. I sin
födelsesocken har han stiftat en liten premiefond, ur
vilken årligen till skolbarnen utgå premier för gott vett i
förhållande till andra. Premierna utdelas genom omröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
