Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Mauritz Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
bland barnen efter ett kort upplysningsföredrag av
vederbörande lärare, och det har vitsordats, att företaget slagit väl
ut. Ett framträdande inslag i hans kulturgärning har varit
tidningens vädjan under många år till folk att iakttaga
barmhärtighet vid slakten, som mångenstädes ute i bygderna
utmärkts av ett lika ohyggligt som onödigt barbari. Liksom
Thorild anser han mildheten för ”det enda mänskliga hos
människan ”. Men mildheten betingas av viljan och förmågan
att tänka sig in i medmänniskornas och andra varelsers
levnadslott, särskilt i deras lidanden och olyckor. Den viljan och
den förmågan måste utvecklas och uppövas, om vi skola bli
människor i själ och hjärta och inte blott ”intelligenta
djur”. På detta sätt har Hellberg i sin kulturpropaganda
tagit sikte på än det ena än det andra, som legat inom räckhåll
för hans verksamhet och tilldragit sig hans särskilda
uppmärksamhet, i synnerhet sådant som andra inte fäst sig vid eller
brytt sig om.
Men han har därför inte dragit sig undan från de allmänna
kulturrörelserna. Fast han icke som medlem deltagit i vare
sig arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen eller fredsrörelsen och i
vissa fall intagit en kritisk hållning till dem alla, vad
arbetarrörelsen angår särskilt sedan den blivit en makt, vars övermakt
han funnit betänklig, har han gjort allt vad han förmått för
att främja deras arbete för den sociala och kulturella
välfärden. Då samhället ännu politiskt behärskades av ett
penningmäktigt fåtal i stat och kommun samt kulturellt av en
ofördragsam statskyrka och ett trångsynt lärdomsskrå, vände han
sina vapen. mot dem. Sedan demokratin brutit igenom,
reagerar han i stället mot det, som stöter honom i dess
maktutövning, och har därigenom ofta kommit i delo med
socialdemokratin om de politiska partifrågorna, där han företrätt de
undanträngda eller hotade liberala synpunkterna och intressena. Men
i sakfrågorna har han för det mesta stått på samma sida. Vad
nykterhetsrörelsen angår, tog han avstånd från förbudet,
sedan erfarenheten från de länder, där det införts, givit
nedslående resultat, men det praktiska nykterhetsarbetet i övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
