Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Axel Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
till något vitt plåster. Kanske är det bland annat
därför han lyckats. Ty när allt kommer till allt, föredrar
folk nog en besk medicin framför en sliskig. Men det är
inte nog, att den är besk, den måste också lagas till
med förstånd för att inte framkalla olustiga reaktioner.
Axel Johansson har förstått konsten. Upsala Nya Tidning har
under hans ledning inte bara meddelat, vad som hänt i orten
och annorstädes, utan också varit ett stridbart organ för en
personlig uppfattning om vad som borde göras, och utvecklat
den rättframt, men klokt, så att den icke stött folk för
huvudet mer än nödigt. Man har hållit andra tidningar efter tycke
och smak eller politisk hemort, men Upsala Nya har man inte
kommit ifrån.
Sitt praktiska handlag har Axel Johansson ådagalagt inte
bara som tidningsredaktör utan även som kommunalman. Utan
detta skulle han trots alla sina förnämliga representativa gåvor
inte ha blivit den betrodde man han är i stadens och länets
allmänna liv, ordförande i stadsfullmäktige och landsting. Här
kommer till hans särskilda förmåga att umgås med folk. ”Har
jag haft någon personlig politik utöver den att alltid tala
fritt ur hjärtat och låta andra göra det”, säger han, ”så har
det varit att försöka umgås med människorna.” När han
kom in i stadsfullmäktige och drätselkammaren och all den
övriga kommunala politiken, var han alltid mån om, att man
skulle umgås. Första gången han satt i drätselkammaren,
frågade han: ”Går ni aldrig ut efteråt?” Nej, det hade man
inte tänkt på. All right, så skrev han en anteckningslista
och skickade runt bordet för deltagande i en sexa efter
sammanträdet. Dessa drätselkammarsexor blev sedan institution
och ha haft sin del i, att utvecklingen i Uppsala gått så
jämförelsevis friktionsfritt. Man har umgåtts och kommit
underfund med varann. Handhavandet av allmänna angelägenheter
kräver praktiskt sinne och förmåga att komma överens. När
han började, fick han påskrivet från universitetshåll för att
han sökte samarbete med borgerlighetens praktiska män,
”brackorna”, som de då gärna kallades. Men det har han
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
