Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Albert Ranft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
även Emil Hillberg och som Ranfts medregissör Harald
Molander. Vasateatern och senare Svenska teatern blev
medelpunkten för teaterintresset i huvudstaden.
Ibsenföreställningarna blevo upplevelser, som man aldrig glömmer, och detsamma
gäller Strindbergsföreställningarna. Dramatiska teatern, där
man sett ned på den nye konkurrenten, ställdes i skuggan.
Några av dess främsta krafter gingo över till Ranft, och de unga
sökte sig allmänt till honom. Olof Winnerstrand gjorde sin
lycka på Vasateatern och Gösta Ekman liksom Pauline
Brunius på Svenska. Även Harriet Bosse hade där några av sina
bästa år liksom senare Tora Teje. Svenska teaterns brand var
inte bara ett dråpslag för Ranft, utan också en olycka för den
svenska scenkonsten och dess utövare, som gingo en orolig och
osäker tid till mötes, sedan den Ranftska regimen sprängts och
ledningen övergått på nya krafter, som saknade hans blick,
erfarenhet och tillgångar. Regimen hade naturligtvis haft även
sina frånsidor som all koncentration på en hand av en
vittomfattande verksamhet: beroende av en enda mäktig vilja och
dess förmåga att tillgodose alla rättmätiga anspråk, i detta fall
på rörelsefrihet och arbetsvillkor för de anställda och
konstnärlig valuta åt publiken. Men fördelarna vägde härvidlag
tyngre än olägenheterna. Inte allt, som gavs på de Ranftska
teatrarna, höll måttet. Men mycket var av första klass.
Ingen svensk teaterdirektör har haft en sådan framgång som
Ranft. Många goda gåvor samverkade därtill: säker blick för
valören av de skådespelarkrafter han samlade omkring sig och
för de stycken han tog upp, sällsynt förmåga att inge
förtroende och hålla ihop folk av alla sorter och företag av skilda slag,
starkt självförtroende, oförvägen handlingskraft och seg
uthållighet. Erik Bögh skrev en gång:
”Thi vil nogen vide
Hvad det er er at slide
Paa sit gode huld og sit humör,
Det kan han erfare
I en time bare,
Om han er teaterdirektör. ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>