Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
plöja en egen fåra. I det stora avgörandet om rösträtten 1919
anslöt han sig obetingat till reformsidan. Landet krävde det.
Som tidskriftsredaktör hade Bagge sökt hålla sig ovan
stridsvimlet, dock inte högre än att han hade full känning
med sitt parti. Som dess ordförande och därtill kallad alltifrån
sitt inträde i riksdagen, fast han inte ryckte in förrän senare,
har han som alla partiordförande haft att förlika sin egen
uppfattning med partiets eller dess med sin egen. Man vet inte,
hur mycket som skilt. Utifrån sett har han hållit samma
linje som sina företrädare. Ett parti, som har till uppgift att
bevaka traditionerna i samhället, måste som andra hålla fast
även vid sina egna, Det stora omslaget i högerns politik
sammanföll med dess förändrade maktställning för tjugo år sedan.
I jämförelse därmed har ledarskiftet betytt föga. Då inleddes
den förståndiga anpassning, som Trygger talade om, då han
blev statsminister. Tänkesättet var detsamma, så långt
människorna voro desamma, och även de nya höllo nog för det
mesta fast vid det väsentliga i de äldres åskådning, men
förhållandena voro andra och hållningen måste rättas därefter, om
man ville uppnå något. Det gick inte längre att bara säga nej,
som man gjort förut, till allt, som man inte tyckte om. Den
tradition Bagge som partiordförande principiellt knutit an till
är mycket gammal, men den han praktiskt fullföljt
jämförelsevis ny, och det är den senare man närmast har att hålla sig till.
Den socialpolitiska kunnighet han förfogat över har satt sin
prägel på hans inlägg och givit dem en i viss mån annan
karaktär än företrädarens, som bottnat i trängre erfarenheter.
Men det slut han kommit till har varit ungefär detsamma.
Tyngdpunkten i Hjärnes program ”försvar och reformer”
låg emellertid inte på reformerna, utan på försvaret, som för
högern sedan gammalt varit det väsentliga. Det var det även
för den ungdom, som slöt upp kring honom och trots sin
särskilda tonvikt på det sociala hade sitt politiska hemvist hos
högern. Även för Bagge är försvaret viktigare än allt annat,
inte bara i sådana orostider som nu och 1914, då han i Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
