Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Gustav Rosén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
sörlänningar så förbisedda bygder. På kvällen talar
landshövdingen i Burträsk medryckande och övertygande till
hundratals bönder med fruar, som kommit till städes för att bilda
trädgårdsförening, Nu ska det inte dröja länge, förrän det
blir minst lika fint och frodigt och trivsamt utanför de
västerbottniska bondehemmen som det är inne, så att inga
längre ska kunna finna anledning att göra för
västerbottensbönderna förargliga jämförelser med andra landsdelar. Och
sen bildas med acklamation ett trädgårdssällskap, som från
början får bortåt trehundra aktiva medlemmar.
Näringslivet har fått en kraftig framstöt genom
propagandan för hönsskötsel och trädgårdsskötsel. Över trehundra
hönsgårdar ha inrättats under de senaste åren, och nya
ansökningar ingå för var dag om anläggningsbidrag. Överdirektör
Ekerot i Egnahemsstyrelsen hade vid en resa i länet fått den
uppfattningen, att Västerbotten med sina många småbruk
skulle vara idealiskt för hönsskötsel. Han nämnde om saken
vid ett sammanträffande med Rosén, som tog fasta på
anvisningen och inte tövade att följa den. Trädgårdsskötseln har
varit en annan av landshövdingens kelgrisar. Han är själv en
entusiastisk trädgårdsodlare och vet, vad som går till. Men
han intresserar sig också för boskapsskötsel och
mejerihantering och är outtröttlig i sitt arbete med allt, som kan skapa
bättre levnadsvillkor för den i flera delar av länet hårt trängda
befolkningen.
Som den viktigaste åtgärd han under sin landshövdingtid
varit med om att handlägga räknar han enkronasvägarna. De
ha skaffat förbindelser åt många ensligt belägna byar, som
eljes skulle ha fått vara utan i decennier framåt. Uppslaget
är hans eget. Ett par gubbar från Sorsele ville ha hjälp med
en cykelväg. Landshövdingen föreslog, att de i stället skulle
anlägga en körväg för billigt pris. Tre veckor senare hade
de en bit färdig på försök, som kunde köras med bil. Nu är
den flera mil lång. Första statsanslaget till enkronasvägar
lämnades i juli 1932 med 25.000 kronor. . Fyra år senare var
sammanlagda summan uppe i nära 700.000 kronor, och för
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
